Man kan utvisas efter attack mot synagoga

2:25 min

Hovrätten dömde en man till fängelse för attack mot synagogan i Göteborg, men utvisades honom inte till Palestina. Högsta domstolen gör nu en annan bedömning.

December 2017 utsattes Judiska församlingens lokaler i Göteborg för en attack av flera män. Hovrätten dömde tre män för brottet, och konstaterade att det fanns ett hatbrottsmotiv bakom dådet.

En av männen är från Palestina – enligt hovrätten ska han inte utvisas med hänsyn till Israels eventuella intresse i saken, och till den osäkra situation som råder vid gränsen mellan Palestina och Israel.

Hovrätten ansåg att mannens mänskliga rättigheter inte kan garanteras om han utvisas. Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen.

Högsta domstolen kommer i sin dom fram till att mannen kan utvisas till Gaza.

Migrationsverket har i detta fall ansett att det inte finns stöd för att det skulle finnas en konkret och individuell hotbild gentemot mannen om han återvänder till Gaza, enligt Högsta domstolen.

De rapporter från Utrikesdepartementet om Israel och Palestina som mannen har åberopat ger inte stöd för att det finns en till honom kopplad, individualiserad risk att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, enligt HD.

Högsta domstolen meddelade på tisdagen dom i två likartade fall – där rätten prövat utvisning på grund av brott.

Ett av målen gäller en man i 30-årsåldern som är dömd till två och ett halvt års fängelse för rån i en butik på Kyrkogatan i Skurup 2017.

Mannen dömdes av både tingsrätt och hovrätt även till utvisning. Han är statslös palestinier men ska utvisas till Libyen, där han har sitt ursprung. Hovrätten har där gått på Migrationsverkets utlåtande kring mannen, och refererar i domen till ett yttrande från myndigheten som lyder:

"Av NN:s asylbeslut framgår att det i dagsläget inte föreligger något generellt verkställighetshinder mot att återvända till Libyen".

Mannen har i sin överklagan lämnat in handlingar från Libyens ambassad, och skriver: "Libyen inte kommer att ta emot 'non-Libyans being deported from other country to Libya'. Med detta skall styrkas att hinder för utvisning enligt utlänningslagen föreligger", enligt överklagan.

Högsta domstolen skriver i tisdagens dom: "Det finns förutsättningar för att utvisa NN. Högsta domstolen delar hovrättens bedömning att återreseförbudet bör bestämmas till tio år räknat från dagen för tingsrättens dom".

HD påpekar dock att det för domstolen nu inte är möjligt att bedöma om det är möjligt att verkställa utvisningen, när straffet är avtjänat.

Det tredje fallet gäller en man i 20-årsåldern som är dömd för grov våldtäkt och olaga hot, till fängelse i fyra år och åtta månader. Våldtäkten utfördes tillsammans med ytterligare en man, och skedde i en bostad i Västervik, hösten 2017. Det olaga hotet har koppling till våldtäkten – hotet gjordes av mannen när han var intaget på Häktet i Kalmar. Hotet, som var ett dödshot, uttalades till en häktesvakt, och var riktat mot målsägande i våldtäktsmålet.

Den dömde mannen, som varit i Sverige sedan 2015, är medborgare i Syrien och både tingsrätten och hovrätten dömde honom till utvisning.

"Det går visserligen inte att i dagsläget verkställa ett sådant beslut. Samtidigt ska NN och MM avtjäna långa fängelsestraff. Det är därför inte möjligt att bedöma om det kommer att finnas verkställighetshinder när beslutet om utvisning kan komma att verkställas.

Att det nu föreligger hinder för verkställighet utgör därför inte hinder för tingsrätten att besluta om utvisning. Eventuella verkställighetshinder får i stället prövas när det blir aktuellt att verkställa utvisningsbeslutet", skrev tingsrätten i domen.

Högsta domstolen har nu alltså prövat om mannen han utvisas till Syrien. Det kan han. Men likt i de andra fallen resonerar Högsta domstolen kring en framtida osäkerhet.

"Han ska avtjäna ett tämligen långt fängelsestraff och villkorlig frigivning är beräknad att ske i augusti 2020. Det är därför inte möjligt för Högsta domstolen att bedöma om hindret kommer att bestå när frågan om verkställighet blir aktuell", skriver HD.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista