Thomas Vinterberg: "Kurskolyckan förändrade världen"

5:28 min

Många minns rapporteringen om hur besättningen på den förlista ryska ubåten Kursk knackade i skrovet. Nära 20 år har gått sedan besättningen hittades död och nu går filmen om olyckan upp på bio.

För regi står den danske regissören Thomas Vinterberg, som aldrig trodde att han skulle göra en ubåtsfilm förrän han fick frågan.

– Nej jag har aldrig föreställt mig att jag skulle hamna på botten av Barents hav med explosioner och vatten, kaskader av vatten runt om mig. 

Efter dramafilmer som Festen, Jakten och Kollektivet kändes actionladdade ubåtsgenren långt bort. Men det fanns likheter med hans tidigare filmer, som att det handlar om känslor och gruppdynamik.

– Det är inte bara en ubåtsfilm, utan en film som påminner mycket om mina andra filmer. Om kärlek, solidaritet, om hopp och brist på hopp.

Än i dag är vissa detaljer oklara, men vi får följa besättningsmännen som åkte på en militärövning med atomubåten Kursk i augusti 2000. Delar av båten exploderade och de drygt 20 män som tros ha överlevt väntade på räddningen. 

Den kom först över en vecka senare, då alla var döda.
Thomas Vinterberg tackade ja för att få skildra den mänskliga aspekten i den här politiskt laddade olyckan.

Han gjorde ändringar i manus: flyttade själva olyckan bakåt, så att man får lära känna rollfigurerna. Och tog bort en del av det politiska spelet i slutet. Filmen bygger på journalisten Robert Moores bok "A time to die: The Untold story of the Kursk tragedy".  

Det är en intressant tid, säger Thomas Vinterberg. Den då nytillträdde ryske presidenten Putin fick till exempel mycket kritik i medierna för att han inte avbröt sin semester.

Det är fortfarande en gåta varför Ryssland inte tidigare tog emot hjälp från England och Norge, som stod redo. Men för att gå på djupet i de politiska omständigheterna räcker inte en spelfilm.

– Om man ska gräva ner sig i kärnan i de politiska aspekterna av den här händelserna, som ju är vanvettigt spännande, hör till undersökande journalistik.

En annan film än den du ville göra?

– Den finns ju en politisk aspekt i filmen som är viktig. Det var ett helt unikt tillfälle i världshistorien. Hade ryssarna bett om eller accepterat hjäl så hade världen sett annorlunda ut.

Thomas Vinterberg kopplar händelsen till dagens polariserade värld, med ett nytt kallt krig och en rysk press som inte är fri. 

– Det var ett tragiskt val att tacka nej till hjälp, men jag tror att det beror på att ryssarna tyckte att det var ett uttryck för svaghet att be om hjälp, medan för oss i skandinavien kan det vara ett uttyck för styrka.

I rollistan finns några av Europas mest profilerade skådespelare, som Pernilla August och Max von Sydow. Det var även tänkt att Michael Nyqvist skulle vara med, men han avled innan filmen var färdiginspelad.

Thomas Vinterberg minns sista scenen som teamet gjorde, en begravningsscen för besättningen:

– Vi gjorde en scen i en kyrka och Michael Nyqvist hade precis dött. Så det blev en dubbel betydelse den här begravningen.

– Och så vad det Max von Sydows sista inspelsningsdag och kanske hans sista i karriären. Så när jag ropade "cut" exploderade hela rummet i applåder. Han grät och Colin Firth grät. Det var väldigt rörande.