Den sociala pelaren

Politisk strid om arbetsmarknadspolitik i EU-valet

2:38 min

Det finns en fråga som mer än någon skiljer partierna åt inför EU-valet i maj, den om EU:s arbete för ökad social välfärd och rättvisare arbetsvillkor, den så kallade sociala pelaren.

De röd-gröna partierna är positiva medan de borgerliga och Sverigedemokraterna säger nej till överstatlighet, det visar Ekots granskning.

– Vi är här för att sätta löntagarna först i ett socialt Europa, sade statsminister Stefan Löfvén, vid öppnandet av EU:s sociala toppmöte i Göteborg i november 2017.

Han och EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker hade bjudit in EU:s ledare för att diskutera rättvisare arbetsvillkor och ökad social trygghet för Europas löntagare.

Sedan dess har de svenska Europaparlamentarikerna fått ta ställning till en rad lagförslag. Om allt från lika lön för lika arbete i EU, obligatorisk pappaledighet till skapandet av en europeisk arbetsmarknadsmyndighet.

Socialdemokraten Marita Ulvskog har röstat ja till i stort sett alla lagförslag.

– För oss är ju det här en otroligt viktig fråga, att det ska vara schyssta villkor på arbetsmarknaden, lika lön för lika arbete så att vi inte får en konkurrenssituation nedåt, säger hon.

De borgerliga däremot har konsekvent röstat nej. De anser att det här är frågor som EU inte ska lägga sig i.

– På det sociala toppmötet i Göteborg sades det att det här inte skulle bli någon lagstiftning, och det är här vi kommer att ha en stor konflikt med Socialdemokraterna i valet. Därför att man har lurat svenska medborgare, säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

– Det man egentligen gjorde i Göteborg var att man sjösatte ett politiskt projekt som riskerar att underminera både svensk arbetsmarknadspolitik och socialpolitik.

Sverigedemokraterna har röstat ja till lika lön för lika arbete men nej till all annan reglering.

Nu diskuteras nästa steg, Frankrikes president Emmanuel Macron föreslog nyligen lagstadgade europeiska minimilöner.

EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker vill att de rättigheter, som det sociala toppmötet enades om 2017, ska bli rättsligt bindande. Mer EU-lagstiftning med andra ord, enligt Juncker i hans linjetal i höstas.

Socialdemokraterna vill inte ha ny lagstiftning som hotar den svenska modellen. Däremot kan det vara okej med EU-regler i andra EU-länder, säger Marita Ulvskog.

– Jag tycker inte att det är fel att de EU-länder som inte har vår modell, där parterna på arbetsmarknaden gör upp om sånt här, att de kan skaffa sig regelverk som innebär att man inte konkurrerar nedåt. Men vi kan inte ge oss in på sånt eftersom vi har en modell där det är parterna på arbetsmarknaden som beslutar, säger Marita Ulvskog.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista