Det oskyddade dricksvattnet

Här kan du läsa hela programmet. Lyssna på programmet här.

I Sverige är vi vana att ha rent dricksvatten i kranen. Som vi dricker, lagar mat med, tvättar i, duschar i och spolar toaletten med. Vi gör av med runt 150 liter vatten var i genomsnitt per dag.

– Vi i Sverige är lite bortskämda med att det har kommit 24 timmar om dygnet i kranen när jag öppnat den. Vi tar det för givet och det tror jag är något vi inte kan göra på sikt, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Men vattenbrist har blivit vardag på många håll över hela landet sommartid.

(Ur Ekot 3 juli 2018): ”Nödvattentankar placeras ut i Torekov i Skåne ikväll eftersom dricksvattnet är på väg att ta slut.”

Olika föroreningar har gjort att vattenkällor, alltså vattentäkter, stängts.

(Ur P4 Uppland 13 februari 2018): "Klockan är halv fem. Här är lokala nyheter i P4 Uppland. Försvarsmakten ska ta fram åtgärder för att minska mängden av de hälsofarliga ämnena PFAS i mark- och grundvattnet vid Ärna.”

Klimatförändringarna kan leda till att torka och vattenbrist blir vanligare, och till fler översvämningar som kan förorena vattenkällor.

(Ur P4 Uppland 19 februari 2018): ”Sveriges kommuner kommer att behöva klimatanpassa dricksvattnet". 

Samtidigt visar Kalibers granskning att det finns brister i skyddet av vårt dricksvatten.
Dricksvatten för upp mot en och en halv miljon svenskar saknar ett viktigt skydd vid vattenkällan – ett vattenskyddsområde. Nästan var tredje vattentäkt har inget sådant skydd idag.
 
– Det finns ganska stora brister. Det är allvarligt. För här är ju själva råvaran, säger Pär Dalhielm.

Kaliber idag handlar om det oskyddade dricksvattnet.

Granskningen tar oss till olika platser i landet och först till Kallinge i Blekinge.

Förgiftat vatten

Tänk dig att ditt kranvatten plötsligt stängs av och tänk dig att du får höra att vattnet du och din familj druckit och lagat mat med har varit förgiftat i flera år.

Det hände familjen Afzelius. Och 5000 andra i Kallinge.

Som alla dagar använde de vatten från just den här kranen i köket.
Men den 16 december 2013, stängdes vattnet av och på radion hördes nyheten.

(Ur P4 Blekinge 16 december 2013): "5000 Kallingebor kan ha fått i sig giftigt vatten. Den farliga kemikalien PFAS, som bland annat kan påverka levern, har hittats i dricksvattnet. Idag stängde Ronneby kommun av vattenverket i Kallinge.” 

– Oj, vad är det som har hänt? Det är klart man märkte direkt eftersom det inte fanns vatten i kranen och man funderade på vad det här är för kemikalier. Jag hade ingen aning om vad PFAS var innan detta drog igång, säger Herman Afzelius.

Herman Afzelius är hemma i villan i Kallinge i Ronneby kommun. Han vabbar, dottern är sjuk, och han sitter vid köksbordet i mysbyxor och luvtröja med en kopp kaffe.
Hans familj hade bott här och druckit vattnet i tio år när larmet om PFAS kom.

– Det här var vatten som hade varit förgiftat under väldigt lång tid. Vad är det för något jag och mina barn har i sig och för övrigt alla andra här i kommunen? Det var då jag började förstå att det här är rätt så allvarligt, säger Herman Afzelius.

PFAS-föroreningen kom från brandsläckningsskum som användes vid Försvarsmaktens brandövningsplats vid flygfältet i Kallinge, som ligger intill grundvattentäkten kommunen tog vattnet ifrån.
Tusentals blodprover togs och analyserades. Bland annat familjen Afzelius.

– Vi har ju skyhöga värden av de här kemikalierna i kroppen. Min dotter har så pass höga värden, så det kommer ta 30-40 år innan hon är nere på det man kallar normala bakgrundsnivåer. Jag själv kommer aldrig bli av med dessa kemikalier, så pass högt är det, säger Herman Afzelius.

PFAS är inte akut giftigt, men riskerna på lång sikt är inte klarlagda. Man har upptäckt påverkan på sköldkörtelhormoner, blodfetter och leverprover och man misstänker en ökad risk för ovanliga sjukdomar som njur- och testikelcancer. Det informerar Ronneby kommun om i en broschyr till invånarna.

– Det är klart man tänker ju vad de här kemikalierna som simmar runt i ens kropp, ens organ, vad de kan ställa till med för typ av problem, så klart. Jag tänker på mina barn som har det här i sin kropp. Det är klart man oroar sig för sjukdomar och hur det ska gå för dem. Det finns mycket oro runt omkring det, säger Herman Afzelius.

Det är inte bara i Kallinge i Ronneby som allmänna dricksvattentäkter förorenats med PFAS. Det har hänt även i Botkyrka, Halmstad och Uppsala.

Myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning, har undersökt miljögifter i grundvattentäkter i tio tätorter och hittat miljögifter i alla brunnar som de undersökte. I långt över hälften av de undersökta brunnarna har man hittat PFAS, läkemedel eller bekämpningsmedel. Oftast är halterna på en nivå som är godkänd för dricksvatten. Men slutsatsen i rapporten är ändå att det är ”tydligt att grundvattnet i urbana områden är påverkat av mänsklig aktivitet."

Kaliber har i den här granskningen ställt en rad frågor till alla 290 kommuner om dricksvattnet och vattentäkterna.
Av de 222 som svarat på vår enkät så uppger 40 procent att de har stängt en eller flera vattentäkter.
Orsakerna är oftast att man helt enkelt vill använda vattentäkter som kan leverera mer vatten eller att vattenkvaliteten blivit dålig. Men det handlar också, i 19 kommuner, om föroreningar som PFAS, bekämpningsmedel, bensin, olja och diesel.

Brantafors vattenverk


– Nu är vi vid Brantafors vattenverk i Kallinge. Vi har nio stycken olika vattenverk i kommunen, säger Conny Miketinac.

Det var härifrån det förgiftade vattnet kom till familjen Afzelius och de fem tusen andra Kallingeborna.
Ronnebys Vatten och avlopps-chef Conny Miketinac står utanför skyddsgrindarna till vattenverket, som ligger inbäddat i lövskog och har blå plåtfasad med en vit rand.

– Vi tog prover på ett par vattenbrunnar häruppe, och på så vis visade det sig vara PFAS i de här brunnarna, säger Conny Miketinac.  

Det hade ni inte gjort innan?

– Nej, det hade vi inte gjort, säger Conny Miketinac.

Varför inte då?

– Det fanns inga riktlinjer från Livsmedelsverket att vi ska ta prover för PFAS. Så det var Länsstyrelsen som uppmanade till att ta och testa av de här ämnena, säger Conny Miketinac.

Hur höga nivåer av PFAS var det?

– Det var väldigt höga nivåer, säger Conny Miketinac. 

Det som gjorde att Länsstyrelsen i Blekinge ville undersöka dricksvattentäkten i Kallinge, var bland annat larmet om PFAS-föroreningar i Uppsala året innan. Där tvingades kommunen stänga två grundvattentäkter, som liksom i Kallinge låg nära en flygplats där försvaret övade med brandsläckningsskum.

Vattentäkten i Kallinge stängdes alltså av direkt och har inte använts sen dess.

– Den ligger härborta, vattentäkten. En av södra Sveriges, en av de största vattentäkterna, som är PFAS-förorenad och som för tillfället inte går att använda. Det är en jätteförlust, säger Conny Miketinac.

Att vattentäkten var förgiftad med PFAS var inte bara en föroreningsskandal, det blev också ett hårt slag för dricksvattenproduktionen i Ronneby. Och i Ronneby är vattenbrist ett stort problem.

Liksom på många håll i Sverige är det är ont om vatten sommartid. Många kommuner över hela landet gick i somras ut med bevattningsförbud.

I Ronneby har man ersatt vattentäkten i Kallinge med en ny som ligger längre norrut vid Ronnebyån.
Men man har ändå behövt ha kvar bevattningsförbudet sedan i juli förra året. Förbudet innebär bland annat att man inte får tvätta bilen, använda högtryckstvätt, vattna trädgården eller fylla en pool med dricksvatten. 

– Läget är kritiskt. Vi har väldigt låga grundvattennivåer för årstiden. Och det måste komma väldigt mycket regn under våren härvid för att vi ska kunna ha bra ingångsvärden till sommaren, säger Conny Miketinac.

Vad innebär det?

– Blir det en varm sommar ungefär som 2018 så kommer vi att få problem fram emot höstkanten härvid. Kan bli tal om vattenransonering då, säger Conny Miketinac.

Hur då?

– Det kommer att innebära att vi inte kommer att ha fullt tryck i våra ledningar vilket kommer innebära att på vissa ställen i kommunen kommer man inte att kunna få sitt vatten, säger Conny Miketinac.

Inte alls?

– Nej, i så fall blir det med tankar, nödvattentankar på olika uppställningsplatser då, säger Conny Miketinac.

Hur ska man se på det? Man är ju van att ha vatten i kranen?

– Jag tror att det är någonting härvid... allting pekar ju på att vi kommer att ha varmare somrar, mindre nederbörd. Så jag tror det kommer att bli mer regel än undantag att man har bevattningsförbud eller någon form av ransonering i framtiden, säger Conny Miketinac.

Bevattningsförbud

Vi lämnar Ronneby och åker österut över havet till en annan kommun som har haft vattenbrist i flera år under sommarhalvåret: Gotland.

– Välkomna till dagens presskonferens Tekniska nämnden. Ber om ursäkt att vi kommer inspringande så här, säger Karl-Johan Boberg, centerpartist och ordförande i Tekniska nämnden.

Det är en solig februaridag i Visby. I ett konferensrum i Region Gotlands lokaler, som tidigare var en regementsbyggnad, har Tekniska nämnden presskonferens. De har vattensituationen som ständig punkt på varje möte. 

– Man kan kortfattat säga att läget ser lite bättre ut än vad det gjorde för en månad sen. Men det är fortfarande bekymmersamt. Vi hoppas på det bästa och förbereder oss på det värsta kan man väl säga, säger Patric Ramberg, förvaltningschef.

Avgörande för Gotlands vattenförsörjning är nederbörd och ett nytt vattenverk i Kvarnåkershamn, som ska rena havsvatten från Östersjön. Det största avsaltningsverket i Sverige. 
Karl-Johan Boberg är centerpartist och ordförande i tekniska nämnden.

– Det är för tidigt att ropa hej här nu avseende vattensituationen. Vi måste hålla lågan uppe och rusta för värsta-alternativet, säger Karl-Johan Boberg.

Och vad är det ni förbereder er för om det inte blir någon mer nederbörd under våren?

– Det är ju en pamflett av åtgärder, spara-vatten-kampanj, i värsta fall trycksänkningar, säger Karl-Johan Boberg.
– Bevattningsförbud kommer vi införa per 1 april. Det kommer ju tyvärr att kännas, men det finns inget alternativ till det, som det ser ut idag, säger Patric Ramberg.

I somras var det långtifrån bara Gotland och Blekinge som hade bevattningsförbud.
Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten var det 62 kommuner från Ystad till Jokkmokk. Och ännu fler, 91 kommuner, gick ut med uppmaningar om att vara sparsamma med vattnet.

Och det är många kommuner som har haft problem med låga vattennivåer de senaste åren. Det svarar var tredje kommun i Kalibers enkät, där 222 av 290 kommuner svarat. Samtidigt stängs vattentäkter – 43 procent av de som svarar att de haft problem med låga vattennivåer säger också att de har stängt en eller flera vattentäkter.

Livsmedelsverkets utryckningsstyrka

Vi lämnar Gotland för en stund och reser vidare till Uppsala och Livsmedelsverkets huvudkontor. Myndigheten har en styrka som kan rycka ut när det blir en krissituation med dricksvattnet. 

– Nu går vi in i vårt lilla förråd, säger Christina Nordensten, chef för VAKA.

Bakom den här ljusblå plåtdörren i en lång källarkorridor på Livsmedelsverket finns ett litet förråd.
Det tillhör VAKA, den nationella vattenkatastrofgruppen, som hjälper kommuner och vattenbolag när det är akuta problem med dricksvattenförsörjningen.

– Här har vi sådana här blå lådor, säger Christina Nordensten.

Hon är chef för VAKA, och öppnar en av lådorna.

– Det här är innerpåsar, du ser hur stora de är. De sätter man i de här grå lådorna, och så fyller man dem från ett håll och sen så monterar man på ett kranpaket, säger Christina Nordensten.  
 
VAKA bildades 2004 efter flera allvarliga händelser med dricksvattnet i ett antal kommuner, och de kan hjälpa till med utrustning så att folk i ett drabbat område kan hämta vatten.
Utrustningen finns i 27 blå containrar på sex platser runt om i landet.

– Ingen kommun ska behöva vänta mer än 4-6 timmar på att få en sådan här container om man råkar ut för en allvarlig kris om man råkar ut för en allvarlig kris så att man behöver ha nödvattenförsörjning, säger Christina Nordensten.

Nationella vattenkatastrofgruppen ger stöd antingen per telefon eller på plats. Det är runt 30 larm och 3-4 utryckningar till drabbade kommuner varje år.

Orsaken till de akuta situationerna där VAKA larmas kan till exempel vara stora läckor på ledningsnätet eller en förorening som bensin, diesel eller kemikalier. I hälften av fallen handlar det om en mikrobiologisk smitta i vattnet: bakterier, virus eller parasiter. Smittan kan komma från många olika källor och göra dricksvattnet ohälsosamt. Ofta handlar det om att avloppsreningsverk släpper ut orenat vatten i vattentäkten vid kraftigt regn och inte klarat av att rena allt avloppsvatten. 

– Det påverkar naturligtvis vattenverken, och har vattenverken inte kapacitet att ta hand om det kan man få en mikrobiell påverkan på dricksvattnet, säger Christina Nordensten.

Så på många håll i Sverige har vi ont om dricksvatten sommartid och vi har på flera platser problem med föroreningar av olika slag. Vattentäkter stängs. Vi får bevattningsförbud och uppmaningar att spara vatten.
Och klimatförändringarna förväntas öka problemen med dricksvattnet, både med torka och låga vattennivåer – och å andra sidan översvämningar under perioder när det regnar desto mer, som kan leda till föroreningar i vattnet.
Samtidigt visar vår granskning brister när det gäller skyddet av vattenkällorna där dricksvattnet kommer ifrån.
Nästan en tredjedel av alla vattentäkter saknar ett viktigt skydd – ett vattenskyddsområde.

(Knackar på en skylt). Det här är en sån här gul skylt som visar att vi är inne i ett vattenskyddsområde. Det står ”vid olycka, ring räddningstjänsten 112” och så står det ”innan arbete påbörjas som kan påverka markens ytskikt, ring” och så kommunens telefonnummer.

Syftet med vattenskyddsområden är att skydda vattnet – så att vatten säkras inte bara nu utan också i ett långsiktigt perspektiv. Både för att säkra tillgången och förebygga föroreningar.

Västkusten

Det är kommunerna och länsstyrelserna som har ansvaret för att inrätta vattenskyddsområden och det är också flera andra myndigheter som ansvarar för olika delar när det gäller dricksvattnet: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, SGU och så Havs- och vattenmyndigheten vars uppgift är att vägleda kommuner och länsstyrelser med att inrätta vattenskyddsområden.

Vi fortsätter till Västkusten.

Havs- och vattenmyndigheten ligger precis vid Göta älv i Göteborg.

Susanna Hogdin är utredare och sitter i det stora tegelhuset som är myndighetens huvudkontor.

– Vattenskyddsområde är ett väl inarbetat och bra skydd för att hantera vissa typer av risker, säger Susanna Hogdin.

Vilka då?

– Det klassiska är ju för grundvattentäkter då, materialtäkter. Sedan är det vanligt att man reglerar bekämpningsmedel, spridning av gödselmedel, det är också ganska kända risker och då begränsar man användningen, säger Susanna Hogdin.

Det finns inga lagkrav att införa skydd för dricksvatten. Men det finns starka rekommendationer och uppsatta mål för det. Enligt EU:s direktiv för dricksvatten från år 2000 skulle det finnas ett nödvändigt skydd kring alla vattentäkter som fler än 50 personer får sitt dricksvatten ifrån senast 2015 och då skulle även vattentäkterna ha god ekologisk och kemisk status – men det har vi inte nått än. Och enligt Sveriges miljömål för 2020 bör alla allmänna vattentäkter ha ett vattenskyddsområde. Men det kommer inte heller att lyckas enligt myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Susanna Hogdin säger att ett lagkrav skulle göra att arbetet med vattenskyddsområden prioriteras. 

– Jo, det skulle vara en fördel om det blev en tydlighet i det så klart. Sedan skulle det bli lättare att jobba och prioritera upp frågan naturligtvis om det är en skyldighet. Så det skulle avhjälpa en hel del, lite så där systemfel som finns inbyggda i sättet som vi jobbar idag. Men sen så vill jag också understryka att bara för att du inrättar ett vattenskyddsområde så är det du inte hemma, så att säga. Du behöver ju jobba även på andra fronter för att det här ska fungera fullt ut, säger Susanna Hogdin.

Trots pressen på Sverige från EU och de uppsatta miljömålen visar Kalibers granskning att en stor del av alla vattentäkter saknar ett vattenskyddsområde.

I Sverige finns runt 1900 allmänna vattentäkter.
Vi har i vår granskning gjort en enkät till alla 21 länsstyrelser i landet. Svaren vi har fått visar alltså att nästan var tredje vattentäkt, 30 procent av vattentäkterna, saknar vattenskyddsområde.

– Det finns ganska stora brister och 30% är mycket. Och därmed helt oskyddad råvattentäkt, alltså där vi hämtar vårt dricksvatten ifrån, säger Pär Dalhielm. 

Han är vd för branschorganisationen Svenskt vatten.
 
– Det är allvarligt. Jag tror faktiskt inte att det är så känt bland många att vi har livsmedel som vi får i våra kranar som i grunden faktiskt inte är skyddat ifrån källan. Sen ska man ju komma ihåg att det görs ju massor av kontroller längs vägen, så risken att man får otjänligt vatten i kranen är väldigt liten. Däremot är man otroligt sårbar för händelser eller åtgärder, eller att någon markägare som har rättigheten att göra vad man vill med råvattentäkten, så att säga, säger Pär Dalhielm.

I vår enkät till kommunerna, där 222 svarar, säger nästan hälften att vattentäkterna som saknar vattenskyddsområde är ”avgörande” för den kommunala vattenförsörjningen.
Och två av de största källorna till dricksvatten i Sverige saknar helt eller delvis skydd.

Kranvattnet i bland annat Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö kommer från sjön Bolmen i södra Småland. Vattnet färdas via en 8 mil lång tunnel och förser en halv miljon skåningar med vatten. Det finns i dag inget vattenskyddsområde för Bolmen – men det håller på att tas fram. 

Kranvattnet länge norrut, i Göteborg, och kommunerna längs Göta älv upp till Vänersborg kommer från Göta älv och Vänersborgsviken. Över 700 000 personer i sex kommuner får sitt vatten härifrån.
Idag finns ett vattenskyddsområde norr om Göteborg i området kring vattenintaget vid älven, men uppströms finns inget sådant skydd och därmed inget skydd för vattnet som rinner ned och blir dricksvatten för över en halv miljon boende i Göteborgstrakten.

Göta älv

Vi åker till Trollhättan och vattenverket där som ligger i ett shopping- och industriområde vid älvens strand, nära den höga Stallbackabron.


– Nu är vi på Överby vattenverk i Trollhättan, säger Håkan Falck.

Här rinner det vatten!

– Ja, det är en del av reningsprocessen här. Det är ett mellansteg i processen för att skapa ett dricksvatten, säger Håkan Falck.

Håkan Falck är utvecklingschef i Trollhättans kommun och berättar att han tillsammans med de andra kommunerna längs älven: Vänersborg, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg - jobbat i drygt tio år med att ta fram ett vattenskyddsområde för hela Göta älv.

Hur viktig är råvattentäkten för Trollhättan?

– Oerhört viktig. Jag tror att vi ligger på ungefär 90% av hela befolkningen som är ansluten till vårt kommunala dricksvattennät, säger Håkan Falck.

Finns det någon annan vattentäkt?

– Nej, inte som används idag, säger Håkan Falck.

Hur viktigt är det skydda vattentäkten Göta älv?

– Långsiktigt måste man hela tiden vara på tå och identifiera de riskerna som finns. Det finns utöver metaller och grundämnen så är det ju kemikalier som vi kanske inte alltid har koll på, en ny sak är som kommit upp på senare år är läkemedelsrester och olika typer av bekämpningsmedel, säger Håkan Falck.
 
Vad skulle hända med dricksvattenförsörjningen om man skulle behöva stänga vattenverket?

– Vi klarar oss bara i sex timmar eller någonting. Då kan vi få hjälp från Vänersborg med 30 procent av vattenförsörjningen kan vi få från Vänersborg. Då får man gå ut med restriktioner och spara vattnet till de mest behövande funktionerna i samhället, säger Håkan Falck.

Kalibers granskning visar att vattentäkterna som saknar vattenskyddsområden förser nära en och en halv miljon människor med dricksvatten. 
Det är också många av kommunerna som inte svarat på vår enkät, så det kan röra sig om fler.

Vi vill veta hur det ser ut i kommuner som har problem med vattennivåer och hur många vattentäkter som saknar vattenskyddsområden det finns i dessa – där man kanske borde vara extra rädd om det vatten som finns.

I vår enkät uppger alltså en tredjedel av de 222 kommuner som svarat  att de haft problem med låga vattennivåer de senaste åren. I de kommunerna finns det totalt 220 vattentäkter som saknar vattenskyddsområde.

Totalt i hela landet ligger 40 procent av alla vattentäkter som saknar vattenskyddsområde i kommuner som samtidigt har haft problem med låga vattennivåer. 

Tillbaka till Gotland, där man har vattenbrist på sommaren och där flera vattentäkter saknar vattenskyddsområde.

Den här sjön – Bästeträsk, Gotlands största sjö – förser Fårösund med dricksvatten. Men saknar för tillfället vattenskyddsområde, det håller på att tas fram.
På Gotland saknar 10 av totalt 27 vattentäkter vattenskyddsområden. Susanne Bjergegaard Pettersson, VA-chef på Region Gotland.

Ska det bli vattenskyddsområden kring de som inte har det idag?

– Det är planen. Om vi bestämmer oss för att alla vi har idag ska fortsätta som vattentäkt, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.

Kan det vara så att någon inte kommer att användas längre?

– Det är mycket möjligt. Vi har en del vattentäkter som idag har en kvalité som gör att vi med tiden måste sätta till mer rening i vattenverken. Då kan det vara en orsak att reningsmetoden gör att vattentäkten plötsligt blir för liten och vi då ser att det är bättre att dra en ledning från A till B istället, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.

Så fler vattentäkter kan komma att stängas på Gotland.
Sen i början av 90-talet har 25 vattentäkter stängts. De flesta har varit förorenade eller fått dålig kvalité naturligt.

Men inte ens vattenskyddsområden innebär att vattentäkter är fullt skyddade.

En brist i skyddet är att nästan hälften av alla vattenskyddsområden är gamla, över 25 år.

Vad är problemet med det?

Susanna Hogdin på Havs- och vattenmyndigheten igen.

– Ja, i alla delar behöver de inte vara dåliga. Men det är klart, det har hänt mycket på regelsidan. Det kan ju hända att det har tillkommit markanvändning, ny teknik, som gör att man bedriver verksamhet på ett annat sätt, kan behöva reglera upp andra saker än man gjorde då för 30, 40, 50 år sen, säger Susanna Hogdin.

Kan det vara ett svagare skydd med ett gammalt vattenskyddsområde?

– Ja, det kan det vara, säger Susanna Hogdin.

På Gotland är över hälften av vattenskyddsområden gamla, från mellan 1944 och 1982.

Två exempel är Slite och Stånga, som är två viktiga vattentäkter på norra respektive södra Gotland.

Region Gotland har i första hand jobbat med de som saknat vattenskyddsområde helt. VA-chefen på Gotland, Susanne Bjergegaard Pettersson igen:

– Sen är det självklart alltid en resursfråga. Vi har MÅNGA vattentäkter på Gotland och vi kan inte, förmår inte hantera allihop på en gång, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.

Längs älven

Tillbaka till Göta älv, som tydligt visar att ett vattenskyddsområde inte skyddar mot stora risker för vattentäkten.


Vi åker på E45:an längs östra sidan av älven. Passerar långtradare efter långtradare.
På den här motorvägen är det uppåt 14 000 transporter varje år med farligt gods och på E6, som går från Göteborg upp mot Oslo på älvens västra sida är det upp till 27 000 transporter med farligt gods varje år.
På älven färdas runt 3000 lastfartyg per år, och i dem finns det totalt över en miljon ton farligt gods i lasten.
Vi passerar industrier. Kemiska industrier, tunga verkstadsindustrier. Drygt 40 industriområden ligger vid älvens strand.
Det finns också 900 områden som är potentiellt förorenade, 35 av dem har en mycket hög risk för spridning till människa och miljö.
Vi kör förbi en rad tätorter. Med totalt 9 avloppsreningsverk.
Och i Götaälvdalen finns 400 lantbruksgårdar med djurhållning och åkermark.

Allt det här är potentiella föroreningskällor enligt en konsultrapport som kartlagt riskerna för dricksvattentäkten Göta älv.

– Ja, mitt emot vårt vattenverk så ligger Nevs. Det som tidigare var Saab automobils verksamhet, säger Håkan Falck.

Fikarummet i vattenverket i Trollhättan har utsikt över Göta älv och industriområdet på andra sidan. Håkan Falck, utvecklingschef Trollhättans kommun.

– Vårt vattenverk ligger så att vi påverkas inte av vår egen industri. Men vi måste trots allt ta hänsyn till våra grannar söderut. Industrins utsläpp har minskat avsevärt genom åren, säger Håkan Falck.

Det som pekats ut som de allra största riskerna för det tilltänkta vattenskyddsområdet för hela Göta älv handlar bland annat om brister i avloppsreningsverk - och att de bräddar, alltså släpper ut orenat vatten när det blir för mycket avloppsvatten i systemet, till exempel när det kommer mycket regn. Det handlar om olyckor i hamnverksamheten eller olyckor med läckor från fartygen. Det handlar om utsläpp från olyckor i industrin. Och det handlar om skred eller översvämningar vid förorenade områden som till exempel industrimark och jordbruksmark.

Men de här största riskerna regleras inte generellt i just ett vattenskyddsområde. Och inte heller för Göta Älvs tänkta skyddsområde.

– Vi har i Trollhättan en ganska stor bräddning på nätet, inte i själva avloppsreningsverket, utan vi har tunnlar och de bräddar ibland. Det pågår hela tiden arbete med att minska dagvattneninflödet i de här tunnlarna för att minimera bräddningarna, säger Håkan Falck.

Men det är tillåtet för avloppsreningsverket att brädda, det vill säga släppa ut orenat avloppsvatten rakt ut i Göta älv?

– Ja, det finns en viss tillåtlighet för att släppa ut, så är det, säger Håkan Falck.

Men jag måste bara kolla. Vattenskyddsområdet skyddar inte mot olyckor i hamnverksamheten eller läckor från fartygen?

– Nej, säger Håkan Falck.

Och sjöfarten kan ett vattenskyddsområde inte reglera?

– Nej, säger Håkan Falck.

Och utsläpp från industrin reglerar inte heller vattenskyddsområdet?

– Nej, inte den befintliga industrin. Den prövas ju av mark- och miljödomstolen vid omprövningar och vid nyetablering. Det har ju funnits en aktsamhet kring vattenförsörjningen hela tiden. Men återigen, i och med att flödet är så stort har en hel del utsläpp kamouflerats, säger Håkan Falck.

Men hur skyddas dricksvattnet i vattenskyddsområdet för de största riskerna?

– Ja, men det är ju att minska de utsläppen som sker genom att minska bräddningen, genom att minska dagvatteninflödet till exempel i avloppsreningsverket. Och att vid varje omprövning och tillsyn av industrin så har man den frågan uppe hela tiden, säger Håkan Falck.

Så vattenskyddsområden skyddar generellt inte emot utsläpp från sjöfarten, hamnar eller befintliga miljöfarliga verksamheter som industrier och avloppsreningsverk. Och det skyddar inte emot alla utsläpp från hushållen med läkemedelsrester, kemikalier och annat som vi släpper ut i avloppet.

Ett uppmärksammat vattenskyddsområde är Vättern, som i dag en kvarts miljon personer får sitt dricksvatten ifrån. Här har det varit kritik mot att Försvarsmakten använder vattenskyddsområdet Vättern som skjut- och bombfält och de föroreningar det leder till, som att bly sprids i vattnet.

Och som exemplet med PFAS – det var en förorening man inte ens letade efter i vattenverken och som än mindre reglerades av vattenskyddsområdet.

Vill se lagkrav

Hur starkt är skyddet för dricksvattnet i Sverige?

– Just nu väldigt svagt av flera skäl, säger Pär Dalhielm

Han är vd på branschorganisationen Svenskt Vatten.

– Många vattentäkter saknar skydd i över huvud taget, många, hälften, har gamla skydd, säger Pär Dalhielm.

Han tycker att det borde vara ett lagkrav att alla allmänna vattentäkter har ett vattenskyddsområde. Det föreslår också Dricksvattenutredningen, som lämnade sitt betänkande till regeringen för tre år sen.

– Ja, jag tycker inte att vi kan äventyra människors hälsa genom att hoppas att det går bra. Utan krav behövs. Vi behöver ett skydd, säger Pär Dalhielm.

Tillbaka i Kallinge i Blekinge och villan där familjen Afzelius fick sitt dricksvatten förorenat av PFAS och som berättar att han har skyhöga värden av ämnet i blodet.
Herman är ordförande i PFAS-föreningen där 170 Kallingebor driver en rättsprocess mot Ronneby kommun.  För vattentäkten som förorenades fanns ett vattenskyddsområde, men Herman tycker att skyddet av vattnet är för svagt.

– På nåt sätt får man väl inse att det kommer ju alltid finns föroreningar som inte är med på någon kemikalielista. Det kommer ju inte bli mindre kemikalier framåt i världen, utan snarare mer. I det här fallet är det rätt så uppenbart att det inte var tillräckligt skyddat med tanke på att man har haft så höga halter av kemikalier i det dricksvatten som man har levererat ut här i kommunen. Så uppenbarligen är det någonting som inte fungerar i definitionen av ett vattenskyddsområde. Nu har de plockat ned skyltarna, hela det området är väl utdömt, säger Herman Afzelius.
 
Vad är grundfelet tycker du?

– Jag tror att grundfelet är hur riskarbetet går till. Där måste man skärpa till reglerna för alla som producerar och säljer vatten. Det kommer alltid att finnas risker var man än plockar sitt vatten. Det handlar om att minimera de riskerna så mycket som möjligt skulle jag vilja säga, säger Herman Afzelius.