klimat

Kommuner ger sig själva en svår klimatläxa

1:57 min

Ett tiotal frivilliga svenska städer har fått en egen, lokal koldioxidbudget uträknad åt sig av forskare vid Uppsala universitet. En av kommunerna är Skellefteå.

I budgeten ser man hur mycket koldioxidutsläppen måste minskas för att kommunerna ska nå sin del av Parisavtalets mål på högst två graders global uppvärmning.

Siffrorna är minst sagt utmanande. För Skellefteå i Västerbotten behövs det till exempel en minskning av 16,4 procent koldioxidutsläpp per år mellan 2020 och 2040.

Krister Gustafsson och Jan Tarras-Wahlberg jobbar med hållbarhet och samhällsplanering på kommunen.

– Det är en jättestor omställning det handlar om. Det kräver en hel del förändringar, säger Jan Tarras-Wahlberg.

Men han menar samtidigt att man måste skapa ett attraktivt samhälle.

– Det ska vara någonting som folk lockas till och som de vill vara i Jag tänker att hållbarhet är en bra marknadsföring och att det är det som kan locka hit människor till oss i norra Sverige.

Det görs redan nu ganska mycket som bidrar till klimatarbetet inom kommunen. Bland annat har det kommunala elbolaget Skellefteå Kraft en stor andel vattenkraft och bygger ny vindkraft.

Men för att klara av koldioxidbudgeten krävs det mycket mer. Och frågan är var det är enklast att börja.

– Vi måste titta på hur vill man bo i framtiden. Vad vi vill bo i för hus. Och hur vi ska ta oss från arbetet till våra hus och fram och tillbaka. Vilka sorts fordon ska vi använda och vad är det för sorts bränsle vi ska ha, säger Jan Tarras-Wahlberg.

Vilka är då de största utmaningarna, det som är allra svårast att göra något åt och som ger mest utsläpp i kommunen?

– Det är industrin och transporter och arbetsmaskiner som kanske är svåra att konvertera till eldrift. Då har ju kommunen kanske inte jättestor del i det. Men vi måste vara med och trycka på och samarbeta med dem som bor och verkar i kommunen, säger Krister Gustafsson.