
Forskare samarbetar för att bli bättre på att dokumentera hotade språk
Uppsalaforskare har bildat en ny grupp för att dokumentera hotade språk.
- När ett språk försvinner så försvinner inte bara språksystem, ljud och ord utan också en stor kunskapskälla, säger Olle Kejonen.
- Målet är att bättre kunna dokumentera hotade språk så de finns bevarade till eftervärlden. Sen vill vi lära oss av varandras erfarenheter. Om vi lyckas med det är jag nöjd, säger Olle Kejonen som är språkforskare och koordinator för gruppen.
Forskningsgruppen har fått namnet Uppladoc - Uppsala language documentation group. Det som är speciellt med denna grupp är att språkforskare inom olika språkfamiljer runt om i världen nu börjar arbeta tillsammans för att lära sig mer om bland annat språkdokumentation. Tidigare har de arbetat på olika delar av Uppsala universitet och inte haft något större samarbete. I veckan så samlades delar av gruppen i Uppsala för att presentera sina olika forskningsområden.
- I arbetet med att dokumentera språk finns det många likheter. Det finns alltid något vi kan lära av varandra oavsett om det språk vi jobbar med talas i Tanzania, Iran eller i Kiruna säger Olle Kejonen vidare.
Som bakgrund till att gruppen startades är att cirka häften av världens alla språk riskerar att försvinna under vår livstid. Idag finns den ungefär 6500 språk i världen och många av de språk som riskerar att försvinna tillhör urfolk och minoritetsgrupper.
En av de forskarna som presenterade sitt arbete i Uppsala var Robert Borges. Han forskar om situationen för språket Wymysorys som talas i Polen och beskriver det språkåtertagande som den yngre generationen kämpar med.
Wymysorys liknar situationen som bland annat sydsamiskan har med en ny generation som återtar språket.
Vill du beskriva situationen för Wymysorys språkrevitalisering?
- Det var barn och ungdomar som startade språkrevitaliseringen eftersom de märkte att ingen av deras föräldrar kunde tala språket. Det fanns talare som var väldigt gamla, 80 - 90 år, sedan fanns det ungdomarna som började dokumentera de äldre talarna för att själva kunna återta språket, säger Robert Borges.