Forskare: Jordbrukarstöd viktiga i Småland - men inte i Skåne

2:16 min

Många av Sveriges ängar och betesmarker skulle växa igen om EU:s gårdsstöd försvann. Men bönder i Skåne skulle klara sig, enligt forskare.

Som Ekot berättat tidigare idag vill flera av toppkandidaterna i EU-valet dra ner på jordbrukarstöden. Många av dem vill också på sikt fasa ut de generella gårdsstöden.

Men gårdsstöden och andra direkta inkomststöd är nödvändiga för många av bönderna i Sveriges skogsbygder, som Småland och stora delar av norra Sverige.

Den slutsatsen drar en forskargrupp vid institutet Agrifood, som finansieras av Näringsdepartementet.

Mark Brady, jordbruks- och miljöekonom vid Sveriges lantbruksuniversitet, är en av forskarna som står bakom rapporten.

– Det blir helt enkelt inte lönsamt att bruka mycket mark i skogsbygd utan någon sorts stöd. Vår analys visar att uppåt 40-60 procent av den marken skulle växa igen utan någon form av stöd.

Omkring sju miljarder kronor betalades ut förra året i så kallade direktstöd till svenska bönder.

Pengar som behövs i skogsbygder.

Men i bördiga slättområden, som Skåne, skulle traktorerna rulla vidare också utan gårdsstöd, enligt forskarna.

– Jordbruket är mycket produktivt i slättbygden, säger Mark Brady.

En del gårdar i slättbygden skulle lägga ner utan stöd. Men de skulle köpas upp av andra bönder som skulle kunna vidga sina marker och ta vara på stordriftsfördelar, enligt forskarna.

I en stenig hage i Hjortsberga i Småland går brun- och vitfläckiga kor på bete – en tydlig kontrast mot de vajande spannmålsfälten i Skåne.

– Här har de faktiskt odlat en gång i tiden, på den här betesvallen, säger mjölkbonden Holger Dahlberg.

Hur gick det till, det är ju stenbumlingar och klippblock överallt?

– Ja, men då arbetade de med lie och skära.

Spannmålsodling är inget Holger Dahlberg gett sig på här.

– När man plöjer upp åkrarna här är det mycket sten i varenda åker. Det är stenrike. Det är lite annorlunda än i Skåne.

Men att ha kor på bete är inte särskilt lönsamt. Holger Dahlberg är helt beroende av EU-stöden. Utan dem skulle det gå jämnt upp med utgifter och inkomster, säger han.

– Jordbruksstödet är vinsten som blir.

Flera av de svenska EU-kandidaterna vill fasa ut gårdsstöden till bönderna, och istället satsa pengar på miljönyttigt jordbruk, visar Ekots enkät.

Men det vore ingen räddning för bönder i skogsbygd, enligt forskaren Mark Brady.

En annan väg att gå, enligt honom, vore att rikta EU-stöden till de områden där det är svårt att bedriva jordbruk – men där landskapen behöver hållas öppna.

– Då skulle man kunna utesluta fält som klassificeras som högproduktiva, fält som skulle användas i jordbruksproduktionen i vilket fall.