Oklart vad "armlängds avstånd" innebär i kulturpolitiken
Det finns ingen klar definition av vad uttrycket "armlängds avstånd", som ofta används inom kulturpolitiken, betyder i praktiken. Det visar ny forskning.
– Alla som jag har intervjuat är väldigt måna om att konsten ska få verka fritt och skapas och spridas fritt. Men sedan kanske den här principen om konstnärlig frihet krockar med andra principer som man värdesätter högt, till exempel jämställdhet eller tillgänglighet.
Så säger Susanna Dahlberg på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som har studerat det här i sin masteruppsats.
Hon har intervjuat ett antal politiker och konstnärer. Hon är själv VD för Regionteater Väst och har varit med om att politiker vill stoppa teateruppsättningar. Till exempel ville två kommunpolitiker 2015 stoppa uppsättningen "Den avvikande meningen" som spelades för högstadieelever i Västra Götaland. Pjäsen handlade om fascism.
Men hon talar också om direktiv om jämställdhet och mångfald som exempel på styrning.
– En av mina slutsatser från studien är att om vi pratar öppet om krocken, och öppet om hur mycket styrning det de facto är, så är det lättare att se var skiljelinjerna går och vad det är vi pratar om. Istället för att smeta över alltihop med att säga att jo, alla jobbar enligt armlängds avstånd och alla vet vad det är.
2017 kom en ny museilag och där understryks vad som i dagligt tal kallas "armlängds avstånd". I lagtexten står att staten, kommuner och landsting ska säkerställa att museerna "har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll". Det är något nytt i lagstiftningen kring kultur, enligt Susanna Dahlberg.
– Och det är väl första gången det står i en lagtext, så det ska bli intressant att följa hur det kommer att prövas.
