Längre utredningstider för brott i nära relation
Polisens utredningstider för brott i nära relation blir allt längre och samtidigt döms färre personer. Det rapporterar P1-programmet I lagens namn.
– Jag trodde att han skulle råka döda mig. Bara för att han råkade sparka på fel ställe eller råkade strypa lite för länge, säger Linnea.
Hon är en av de som drabbats av långa utredningstider. Från att hon polisanmälde sin sambo till att han åtalades tog det över ett år.
– Det finns mejl från polisen där de skriver; nej vi har inte riktigt haft tid att titta på det här ärendet, det har kommit annat emellan. Det känns liksom som att de inte bryr sig, säger Linnea.
Utredningstiderna gällande brott i nära relation, exempelvis misshandel och kvinnofridskränkning, har blivit längre. Statistik som P1-programmet I lagens namn fått från polisen visar att de genomsnittliga utredningstiderna ökat från fyra till drygt fem månader åren 2013-2018.
Under samma period har de som dömts för brott i nära relation blivit färre, från 2560 år 2013 till 1873 förra året. Det visar siffror från Åklagarmyndigheten.
I Linneas fall tog det ett år och fyra månader innan åtal kunde väckas. Rättegången mot hennes före detta sambo ska hållas i höst.
Hennes målsägandebiträde, advokat Rebecca Lagh är kritisk. Enligt henne var det bättre innan polisens omorganisation 2015.
– Det var lättare att få tag i en utredare förut, säger Lagh. Man kunde få prata med en person, som man visste nu ska ha det här ärendet, det är den här personen jag ska vända mig till. Men nu får man inte ens reda på ett namn, vem som ska ha utredningen, kanske på ett halvår.
Niklas Kraft, chef för den utredningsgrupp i norra Stockholm som utredde Linneas ärende, säger att polisen inte räcker till.
– Vi får in kanske 60-65 relationsärenden varje vecka, som vi måste omhänderta så gott det går.
Det höga inflödet har gjort att Niklas Kraft och hans grupp idag har omkring 1250 öppna ärenden på de sex utredare som arbetar i gruppen. Det är över 200 fall per utredare.
– Det är liksom en ständig känsla av otillräcklighet. För jag kommer aldrig lyckas göra tillräckligt i alla ärenden med min grupp. Utan vi får försöka göra allt vi kan och signalera
uppåt i organisationen och utåt att man behöver förstärka den här verksamheten, säger Kraft.
Fotnot: Linnea heter egentligen något annat.