Sill och skarpsill

Många rapporterar fel fiskemängder

2:06 min

Varannan svensk fisketrålare som kontrollerats i Danmark tog i själva verket upp mer eller mindre fisk än vad de uppgett, visar en granskning som P1-programmet Kaliber gjort.

Nu i oktober ska beslut tas om vilka kvoter som ska gälla i Östersjön för nästa år och felrapporteringen kan leda till att besluten tas på fel grunder.

Joakim Hjelm är forskare på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, han är också medlem i internationella havsforskningsrådet ICES som ger råd om fiskekvoter till beslutsfattarna. Han menar att felrapporteringen är problematisk:

– Får vi in fel uppgifter så ger ju vi också fel råd, säger han.

Det handlar om det storskaliga fisket av sill och skarpsill i Östersjön. För att EU:s medlemsländer ska kunna bestämma hur mycket av olika arter som får fiskas så måste de bland annat lita på hur mycket fisk som fångas i Östersjön i dag och det är där problemet finns.

Det visar sig att när Kaliber granskar närmare 100 kontroller som gjorts av danska Fiskeristyrelsen från de tre senaste fiskeperioderna av fisk som har lämnats av svenska fiskare i Danmark. Så har yrkesfiskarna tagit upp drygt 50 procent mer skarpsill ur Östersjön än vad de själva uppgett. Och drygt 50 procent mindre sill än vad de påstår.

Anton Paulrud är vd för Swedish pelagic federation, en samarbetsorganisation för storskaliga yrkesfiskare och han medger att det finns en felrapportering från yrkesfiskarna.

– Det är ett jättestort problem och vi måste få en lösning på det så vi får en trovärdighet från båda sidor. Det finns säkerligen dem som skruvar på sina siffror.

Varför det blir så stora fel är oklart men fiskare Kaliber pratat med menar att sillen finns på vatten som är mer svårtillgängliga för de stora trålarna. Skarpsillen är lättare att fånga och det går inte åt lika mycket bränsle.

Enligt Fiskeristyrelsens kontrollant i Danmark så skriver en del av fiskarna därför att man har fångat sill när det i själva verket är skarpsill i lasten.

Och i en rapport som Havs- och vattenmyndigheten nyligen publicerat skriver de att det kan finnas en ekonomisk drivkraft bakom felrapporteringen.

Vare sig det handlar om medveten felrapportering eller slarv så kan det leda till att ekobalansen i Östersjön rubbas menar fiskekonsulenten Henrik C Andersson på länsstyrelsen i Stockholm.

– Det blir ju dubbelt fel. Kvoterna blir för höga och fisket för stort. Då får man en utfiskningssituation helt enkelt.

Havsforskaren Joakim Hjelm i Lysekil säger att yrkesfiskarnas rapporter över vad som fiskas upp ur haven måste blir mer sanna om fisket ska bli hållbart.

– Bättre statistik än så där behöver vi, säger Joakim Hjelm.