Brott och straff

JO: Flera misstag i utredningar mot poliser

2:19 min

För första gången har Särskilda åklagarkammaren, som bland annat utreder poliser för brott, granskats av Justitieombudsmannen, JO. Generellt sköts verksamheten bra, konstaterar JO - men inspektionen har även visat att flera misstänkta brott begångna av poliser inte utretts ordentligt.

I flera fall där exempelvis våld ska ha använts av en polis lades utredningarna ned utan att viktiga kontroller hade gjorts.

– Nånting som är oerhört viktigt i det här sammanhanget är ju allmänhetens förtroende för åklagarkammarens arbete. Det är klart att det är anmärkningsvärt om de inte går till botten med sådana här allvarliga anklagelser, säger doktor i offentlig rätt Ingrid Helmius.

Särskilda Åklagarkammaren utreder poliser som misstänks för brott. De flesta fall gäller tjänstefel, men här utreds också ärenden där poliser misstänks för dataintrång, narkotikabrott och övervåld i samband med ingripanden.

För första gången har nu JO gått igenom en stor del ärenden som utretts där, totalt 275 stycken. Och även om JO konstaterar att verksamheten sköts bra och att utredningar i många fall genomförts korrekt, finns det ändå brister.

Till exempel menar JO att åklagarna i flera ärenden lagt ner förundersökningarna med slarviga och ibland felaktiga påståenden. I ett fall gällde det en person som hade nekats läkarvård i polisens arrest, vård som åklagaren i nedläggningsbeslutet menat att målsägaren inte haft rätt till. Det påståendet är fel, enligt JO. Alla har rätt till läkarvård, skriver JO i inspektionsrapporten.

I flera andra fall tycker Justitieombudsmannen att åklagarna borde ha vidtagit fler utredningsåtgärder innan beslut om att inte inleda förundersökning eller lägga ned en utredning togs. Här finns bland annat ett fall som gäller en person som ska ha kastats in i en vägg av en polis och sedan tryckts hårt mot väggen. Där vidtogs inga utredningsåtgärder alls, vilket åklagaren givetvis borde ha gjort, anser JO.

Doktor i offentlig rätt, Ingrid Helmius, har läst JO:s inspektionsrapport:

– Det som sticker mest i ögonen är när det handlar om våld. Där måste ju en åklagare ordentligt undersöka vad som har hänt. För om en polisman misstänks för att ha använt våld så måste man ju som åklagare gå till botten med det, säger Ingrid Helmius.

I ett ärende anser JO att det var direkt felaktigt att lägga ner en förundersökning. Där hade anmälaren inte gått att få tag på, och i nedläggningsbeslutet skriver åklagaren att målsägaren inte ville medverka i utredningen, vilket är ett felaktigt påstående.

I ett annat ärende hade åklagaren beslutat att inte åtala en polis som hade använt polisens fordon på ett felaktigt sätt. Där erkände polisen till och med, men slapp åtal med motiveringen att skadan inte hade uppnått straffbar nivå, något som JO ställer sig kritisk till.

Särskilda åklagarkammaren får också kritik för att vid ett fall inte ha gjort tillräckligt i en utredning där en polis misstänktes för narkotikabrott. Polisen hade tagit narkotikaklassade preparat i tjänst och också berättat om det i förhör. Där borde åklagaren ha vidtagit fler utredningsåtgärder innan beslut togs om att åtala eller inte åtala polisen.

Anders Jakobsson, som är chef för Särskilda Åklagarkammaren, säger att de i nästa vecka kommer sätta sig och gå igenom JO:s granskning. Redan nu ser han ett par saker som måste förbättras, bland annat hur åklagarna i skrift motiverar när de lägger ned en utredning eller beslutar om att inte inleda förundersökning om misstänkt övervåld från en polis. Där måste åklagarkammaren bli tydligare med varför det inte leder till förundersökning eller åtal.

Han håller med om JO:s bedömningar i vissa enskilda fall, men inte i alla.

– Alltså målsättningen är ju naturligtvis att det ska fungera till fullo. Men jag vill bara poängtera, JO gör en bedömning och vi gör i vissa fall andra bedömningar. Och det är ju inte alltid så att JO:s bedömning är den rätta. Det kan ju likväl vara åklagarens bedömning som är den rätta. Det är ju bedömningar man gör här. Det är ju många gånger man inte alls delar JO:s uppfattning, och det är inget som säger att JO har mer rätt än vad åklagaren har, säger chefen för Särskilda Åklagarkammaren Anders Jakobsson.

Men trots dessa påpekanden och anmärkningar menar ändå JO alltså att det inte finns några systematiska fel som ska rättas till vid Särskilda Åklagarkammaren. Även om det finns brister i enskilda fall så hanteras ärendena i rimlig tid, och de allra flesta fall sköts korrekt.

– Det glädjer mig att JO har gjort den här inspektionen. Det är bra. Om jag vore åklagare så skulle jag i framtiden dokumentera mer ordentligt och se till att jag gör allt som behövs i ärendena. Det gäller för Särskilda Åklagarkammaren nu att ta till sig av kritiken och förbättra de delar som JO poängterat, säger doktor i offentlig rätt Ingrid Helmius.