En stadsvandring i spåren av samiska kvinnor i Stockholm
Historikern Peter Ericson berättar genom en stadsvandring i centrala Stockholm om den relativt osynliga samiska historien i området. Han har valt ut tre sydsamiska kvinnor och vi får följa med i deras fotspår.
Se videon där vi får följa spåren av de tre kvinnorna på tre olika platser i Stockholm.
Det är 16 förväntansfulla deltagare som möts upp vid Nils Ferlins torg ett stenkast från centralstationen i hjärtat av Stockholm. Historikern Peter Ericson expert på samisk historia leder en stadsvandring som handlar om tre sydsamiska föregångskvinnor som under olika perioder verkade från slutet av 1300-talet till början av 1900-talet.
Vi får följa spåren av kvinnorna; Margareta, Maria Magdalena Mathsdotter och Elsa Laula Renberg som alla besökt Stockholm för att kunna påverka situationen i Sápmi.
På 1400-talet
Samekvinnan Margareta hade kontakt med biskopar, munkar och nunnor år 1413 vid Klara kloster som låg vid nuvarande Klara kyrkogård. Hon blir viktig för samisk historia för hon var den första samiska individen som trädde fram med namn och inte var mytiskt. Peter Ericson berättar att hennes kamp kan ses utifrån olika sätt:
- Och ena sidan påverkade hon att kustkolonisationen tilltog i Sápmi på grund av hennes missionsverksamhet men man kan också se henne som en fredsivrare som ville få slut på ofreden i Sápmi.
Precis nedanför Klara kyrkogård ligger Klara södra kyrkogårdsgata. Det är en viktig plats eftersom det var här som lapparnas egna tidning, det första centralförbundet och Elsa Laulas bok "Inför lif eller död" skapades.
Platsen önskar Peter Ericson ska bli ett minnestorg med namnet Elsa Laulas torg. Han ser denna plats som passande för att:
- Här möts seklerna, det är ungefär 700 år av samisk historia här.
På 1800-talet
Maria Magdalena Mathsdotter som besökte Hötorget i mitten på 1800-talet var här för att få medel till samiska skolor i Sápmi.
Hon besökte författaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremer vid nuvarande hötorgsskraporna. Där fick hon hjälp med kontakter med makthavarna. Resultatet blev skolor i Sápmi, ett exempel var Lappmissionens skola i Bäcksele där Elsa Laula var en av eleverna som ung.
På 1900-talet
Elsa Laula Renberg befann sig förutom i Klarakvarteren på Norra Reals gymnasium där hon 1905 gick en folkbildningskurs som kallades vinterkursen. Det som är extra intressant med denna plats är att skolan är nästan identiskt nu som då. Historikern Peter Ericson tror att kursen har påverkat organiseringen i Sápmi.
- De var smarta och utbildade redan från början men man kan vara rätt säker på att de tog med sig kunskap hem. Det bildades kolossalt med sameföreningar den här tiden.
Gemensamt för kvinnorna var att alla tog sig till huvudstaden för att förändra för samerna.
- Det är samma kamp, även fast de har haft lite olika mål. Men det är ändå att ta sin plats och gå direkt till makthavarna som det handlar om. säger Peter Ericson.
