Särskild utlänningskontroll

Kritik mot lagen: Folk med svenskt pass får större frihet

2:49 min

I år har Säpo, med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll, ansökt om utvisning av flera personer som de anser utgör ett hot mot rikets säkerhet. Enligt Säpo handlar det om personer som varit tongivande i verksamheter där radikalisering sker.

Att använda lagen på det här sättet är inte oproblematiskt anser Karol Nowak, lektor i juridik vid Lunds universitet.

– Om vi beslutar oss för, som vi gör nu, att individer som säger vissa saker anses vara icke-önskvärda, att om jag uttrycker mig totalitärt eller fundamentalistiskt på något sätt då är det någonting som kommer få konsekvenser för mig. Men om det är på det viset måste jag ju få reda på det innan. Och vi måste ju också kunna diskutera vad som får sägas och inte sägas, säger Karol Nowak.

Det var i våras som Säpo, med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll, ansökte om utvisning av sex personer, varav flera imamer som påstås utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

På Säpo vill man inte kommentera de enskilda fallen men säger att insatsen riktats mot individer som inte själva utgör ett akut hot, men som bidrar till ett långsiktigt hot. Bland annat genom att vara tongivande i verksamheter där radikalisering sker.

– Tillväxten i miljön har varit så stark de senaste åren, där vi har gjort en ansträngning tillsammans med andra myndigheter i att försöka trycka tillbaka den här utvecklingen, säger Fredrik Hallström som är enhetschef inom Säpo.

Karol Nowak betonar att hans kritik inte riktas mot Säpo. Men han menar att det är problematiskt med en lag som öppnar upp för inskränkningar av grundläggande rättigheter, om än bara för de som saknar svenskt medborgarskap.

– Det får ju inte i en demokrati komma som en överraskning att någonting man säger eller gör är förbjudet. Det är något som man ska veta innan och förhålla sig till, men det är naturligtvis svårt för det innebär ju också en diskussion om yttrandefrihet.

Sedan lagen om särskild utlänningskontroll kom till år 1991 har endast en person tidigare pekats ut som ett hot mot rikets säkerhet, en rysk spion som utvisades i mitten av 90-talet. I alla andra fall har det rört sig om befarade terrorister.

Fallet med de sex personerna som nu hotas av utvisningsbeslut skiljer sig också från hur lagen för det mesta har använts tidigare. Eftersom det rör sig om personer som bott i Sverige länge, en av dem sedan han var barn. De flesta av dem har även permanenta uppehållstillstånd, några sedan över 20 år tillbaka.

Och vill man begränsa oönskat beteende och yttranden så bör man göra det genom en lag som gäller alla, tycker Karol Nowak.

– Det kan ju bli lite konstigt kan jag tycka, lagen bör ju vara generell och då blir det ju också konstigt för du och jag och alla andra med ett svenskt pass har ju en större frihet, och det tycker jag känns märkligt helt enkelt.

Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU)

Lagen har funnits sedan år 1991 och möjliggör utvisning av utländska medborgare som vistas i Sverige enligt någon av följande grunder:

1. om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
2. om det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till terroristbrott

Ett utvisningsärende enligt LSU initieras genom att Säpo ansöker till Migrationsverket om utvisning av en person. I samband med ansökan är det inte ovanligt att den enskilde tas i förvar på ett häkte.

Migrationsverket prövar som första instans om det finns grund för ansökan och om en utvisning i så fall går att verkställa till utlänningens hemland. Om ett beslut överklagas är regeringen nästa, och sista instans. Innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet ska ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen som sedan lämnar en rekommendation till regeringen.

I frågor om verkställighet är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens yttrande, däremot inte när det gäller om Säpos ansökan om utvisning ska godkännas eller avslås.

I det fall att ett utvisningsbeslut enligt LSU inte går att verkställa kan den enskilde underkastas så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att personen på vissa tider, inte sällan flera dagar i veckan måste anmäla sig hos polisen. I vissa fall kan det även beslutas om användning av hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.

Källa: Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.