säkerhetshot

Inga utpekade har vunnit mot Säpo

2:02 min

Inte i ett enda fall där Säpo ansökt om utvisning av en person som de anser vara ett säkerhetshot har den enskilde vunnit rättsprocessen mot Säpo. Det visar Ekots granskning av lagen om särskild utlänningskontroll.

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, kan Säpo ansöka om att utvisa utländska medborgare som de anser utgör ett säkerhetshot eller som kan befaras begå ett terrorbrott. Ansökan prövas först av Migrationsverket och om ett beslut överklagas är regeringen sista instans. Men däremellan ska Migrationsöverdomstolen pröva fallet och lämna en rekommendation till regeringen.

Lagen har kritiserats för rättssäkerhetsbrister, eftersom processen tillåter att ett beslut baseras på bevisning som den enskilde inte fått ta del av.

– Problemet är att det i princip blir helt omöjligt att försvara sig. Om någon påstår att man ägnar sig åt en viss typ av verksamhet, utan att ange när man ska ha gjort det, var man ska ha gjort det eller närmare hur det har gått till och vad de uppgifterna bygger på – hur ska man då kunna bevisa att någonting inte har hänt? säger Alparslan Tügel som är juridiskt ombud för en av de personer som Säpo ansökt om att utvisa.

Säkerhetspolisen betonar att det bakom varje ansökan finns en noggrann utredning, men att Säpo måste skydda sin verksamhet.

– Om vi bedömer att vi röjer metoder eller annat så kommer parten sannolikt inte få ta del av det, och det är med risk för att vårt arbete och förmåga att förhindra terrorverksamhet i Sverige avsevärt försvagas, säger Fredrik Hallström, enhetschef inom Säpo.
 
Beviskraven inom LSU är, enligt Dennis Martinsson vid Stockholms universitet, låga. Brottmålsprocessens krav på "bortom rimligt tvivel" brukar översättas till 98 procents säkerhet, och på Migrationsöverdomstolen gör man bedömningen att kraven inom LSU är lägre än det som gäller till exempel för häktning, det vill säga under 50 procent. Och Dennis Martinsson gör i sin tur bedömningen att ribban är lägre än så, runt 30 procents säkerhet.

– Om man skriver beviskravet så att det räcker med att det kan befaras, då krävs det väldigt lite egentligen för att det beviskravet ska vara uppfyllt.

Ekot har kartlagt alla ärenden som har prövats enligt LSU, sedan lagen kom till i början av 90-talet. Det handlar om ett 40-tal fall, och inte i ett enda har den enskilde vunnit mot Säpo, i någon instans. I två ärenden har ansökan avskrivits då personen lämnat landet, och sex av ärendena ligger just nu hos regeringen för slutgiltigt beslut efter att Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen bifallit Säpos ansökan.

Dennis Martinsson tror att den enskildes underläge, i kombination med de låga beviskraven kan vara förklaringen till att en enskild aldrig vunnit.

– Det är en otrolig uppförsbacke för den enskilde i de här fallen och då kanske man mer kan peka på att vi har en process på pappret, men hur ser det ut i verkligheten?

Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU)

Lagen har funnits sedan år 1991 och möjliggör utvisning av utländska medborgare som vistas i Sverige enligt någon av följande grunder:

1. om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
2. om det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till terroristbrott

Ett utvisningsärende enligt LSU initieras genom att Säpo ansöker till Migrationsverket om utvisning av en person. I samband med ansökan är det inte ovanligt att den enskilde tas i förvar på ett häkte.

Migrationsverket prövar som första instans om det finns grund för ansökan och om en utvisning i så fall går att verkställa till utlänningens hemland. Om ett beslut överklagas är regeringen nästa, och sista instans. Innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet ska ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen som sedan lämnar en rekommendation till regeringen.

I frågor om verkställighet är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens yttrande, däremot inte när det gäller om Säpos ansökan om utvisning ska godkännas eller avslås.

I det fall att ett utvisningsbeslut enligt LSU inte går att verkställa kan den enskilde underkastas så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att personen på vissa tider, inte sällan flera dagar i veckan måste anmäla sig hos polisen. I vissa fall kan det även beslutas om användning av hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.

Källa: Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.