Lagen om särskild utlänningskontroll

Myndigheter får inte ta del av all Säpos bevisning

2:16 min

Inte heller de myndigheter som prövar Säpos ansökningar om att utvisa misstänkta säkerhetshot får se all bevisning. Det visar Ekots granskning.

– Ibland när vi har de här ärendena så kan ju vi då se att här har Säkerhetspolisen mer information än de lämnar ut till oss, och det är så lagstiftningen ser ut, säger Anita Linder som är lagman vid Migrationsöverdomstolen.

Enligt lagen, som ger möjlighet att utvisa utländska medborgare som bedömts vara en säkerhetsrisk, så kan beslut grundas på bevisning som den enskilde inte fått ta del av. En ansökan från Säpo prövas först av Migrationsverket, och sista instans är regeringen. Men däremellan ska även Migrationsöverdomstolen pröva ärendet och lämna en rekommendation till regeringen.

På Migrationsverket vill man inte berätta hur mycket av Säpo bevisning man får ta del av. Men på Migrationsöverdomstolen säger man att Migrationsverket har tillgång till samma material som domstolen, och att man inte regelmässigt får ta del av allt Säpos underlag, utan skrivelser från Säpo där de beskriver utredningen och bevisningen.
 
– Det vi får del av och det Migrationsverket tar del av, det är också det som Säpo har skrivit, och sen kan det då finnas en ytterligare bilaga där Säpo lite mer i detalj beskriver vad som ligger till grund för uppgifterna, säger Anita Linder.

Men får ni ta del av det underlag som ligger till grund för det Säpo skriver?

– Nej det får vi inte.

Enligt Anita Linder så framgår det heller inte alltid av det underlag från Säpo som domstolen har tillgång till, vad för källor som ligger till grund för påståendena mot den enskilde.

Men innebär inte det här att ett beslut i de här frågorna kan avgöras på uppgifter som för domstolen är anonyma?

– Det kan nog förekomma, ja.

Fredrik Hallström är enhetschef på Säpo. Han uppger att myndigheterna som prövar ansökningarna får ta del av hela Säpos beslutsunderlag. Men på Säpo vill man inte gå in närmare på vad det är för sorts underlag.

Vad menar ni är de mekanismer i den här processen som garanterar en rättssäkerhet?

– Ja det är ju att Migrationsverket, regeringen och Migrationsöverdomstolen tar del av allt material.

Men när jag pratar med Migrationsöverdomstolen så säger de att de får inte ta del av det materialet som ligger bakom olika skrivelser som ni har författat?

– Det kan inte jag svara på hur det ser ut och hur de har uppfattat det men vi är ju en del i förhandlingen där vi finns på plats för att kunna svara på frågor, säger Fredrik Hallström.

Att ingen av de myndigheter som prövar Säpos ansökningar, regelmässigt får ta del av all Säpos bevisning bekräftas även av uppgifter och dokument som Ekot tagit del av. I ett fall som nyligen prövades skriver Migrationsöverdomstolen i sitt yttrande till regeringen att den utredning som Säpo presenterat inte är särskilt konkret, och fortsätter:

"Det informationsunderskott som finns i dessa ärenden hos domstolen och i än högre grad ibland hos utlänningen och dennes ombud är dock i första hand en fråga för lagstiftaren"

Enligt Anita Linder är lagen utformad så att domstolen kan fatta beslut även utifrån underlag där man bedömer att det finns ett informationsunderskott och där utredningen inte är konkret.

– Ja, och tycker man att det här inte är okej då är det något som lagstiftaren i så fall får göra någonting åt.

Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU)

Lagen har funnits sedan år 1991 och möjliggör utvisning av utländska medborgare som vistas i Sverige enligt någon av följande grunder:

1. om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
2. om det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till terroristbrott

Ett utvisningsärende enligt LSU initieras genom att Säpo ansöker till Migrationsverket om utvisning av en person. I samband med ansökan är det inte ovanligt att den enskilde tas i förvar på ett häkte.

Migrationsverket prövar som första instans om det finns grund för ansökan och om en utvisning i så fall går att verkställa till utlänningens hemland. Om ett beslut överklagas är regeringen nästa, och sista instans. Innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet ska ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen som sedan lämnar en rekommendation till regeringen.

I frågor om verkställighet är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens yttrande, däremot inte när det gäller om Säpos ansökan om utvisning ska godkännas eller avslås.

I det fall att ett utvisningsbeslut enligt LSU inte går att verkställa kan den enskilde underkastas så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att personen på vissa tider, inte sällan flera dagar i veckan måste anmäla sig hos polisen. I vissa fall kan det även beslutas om användning av hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.

Källa: Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.