50 år sedan tidernas största arbetskraftsinvandring till Sverige
Sveriges genom tidernas största arbetskraftsinvandring kom från Finland – för 50 år sedan.
Under rekordåren 1968 – 1971 kom det 111 200 finländare till Sverige. Många kom för att arbeta en kort tid.
Nära hälften av finländarna kom att stanna i Sverige livet ut.
På finska föreningen i Upplands Väsby, norr om Stockholm är det bingo idag. Här träffas många finländare regelbundet. Många av finländarna som är här idag kom till Sverige under åren 1968 till 1971. En tid då arbetskraftsinvandringen från Finland till Sverige var rekordstor.
En av dagens bingospelare är Tuula Tervakoski. Hon kom till Sverige 1970. Hon var en 19-åring som hade arbetat som kassabiträde i Finland. I Sverige blev hon erbjuden arbete som diskare, städare och kock inom hotell- och restaurangbranschen. Till att börja med kunde hon inte ett ord svenska då hon och hennes väninna anlände med båten från Finland till Stockholm.
– Mitt första arbete var på ett hotell i Skokloster. Då kunde jag ingen svenska, bara lite engelska. Senare i livet när jag lärde mig mera svenska fick jag jobb både i en livsmedelsbutik och på posten. På posten arbetade jag i 25 år som kassörska, säger Tuula Tervakoski.
Många finländska ungdomar kom från Finland till Sverige i slutet på 60-talet och i början på 70-talet. I Finland var arbetslösheten hög och lönerna relativt låga i jämförelse de svenska lönerna.
I Sverige var behovet av arbetskraft stor. Det fanns arbete till tiotusentals arbetare.
Det var bland annat brist på personal inom tillverkningsindustrin. Inom branscher som bil-, metall- och verkstadsindustrin, vård, omsorg, hotell- och restaurangbranschen var det ett skriande behov av arbetskraft.
Merja Partanen är också på finska föreningens bingo idag. Hon kom som 19-åring till Sverige från den finska landsbygden. I Finland hade hon arbetat på en bensinstation.
Med 800 kronor i fickan började hennes äventyr i Sverige. Året var 1969.
Merja Partanen valde ett arbete på Marabous chokladfabrik. I Sverige var det mycket som lockade, berättar hon.
– Det var pengar och äventyr som lockade. Det var också roligt att flytta från landsbygden till en stor stad. Jag kunde lite svenska. Men jag hade inte någon utbildning. I Finland hade jag hört om att det var brist på arbetskraft i Sverige.
Jag hörde att det fanns jobb för den som ville jobba, säger Merja Partanen.
Hennes första arbete var att paketera tuggummi. Men redan efter en kort tid fick hon avancera. Hon fick då börja paketera karameller, säger Merja.
– Jag packade tuggummi, i början. Det skulle vara 12 bitar tuggummi i varje paket. Man fick vara väldigt snabb i fingrarna när man packade tuggummi. Jobbet lärde jag mig inom en vecka. Senare flyttade jag till en annan avdelning. På den nya avdelningen skulle jag packa godis i påsar. Där var det kolapåsar och dajmpåsar. Det arbetet med att packa i påsar var lättare än att packa tuggummi. Det var lättare för fingrarna.
– Hur länge blev du kvar på Marabous chokladfabrik?
– Jag var kvar där i fyrtio år. Men med åren hade jag olika arbetsuppgifter och med olika uppdrag, säger Merja Partanen.
– På chokladfabrik Marabou var det huvudsakligen finsk arbetskraft, berättar Merja Partanen. I början kom det mycket nya medarbetar från Finland.
Av de som kom från Finland till Sverige åren 1968 - 1971 så värvades flertalet av dom till ett arbete inom tillverkningsindustrin. Det visar den statistik som Sisuradio har tagit del av från Statistiska centralbyrån, SCB.
Drygt trettio år efter den stora arbetskraftsinvandringen hade kvinnorna till mycket större del än männen lämnat industrin. De bytte till ett arbete till bland annat, offentlig sektor.
Tjugo år efter att dom finländska ungdomarna kommit till Sverige, så hade enbart hälften av dom skaffat sig en gymnasieutbildning, visar statistik från Statistiska centralbyrån.
Merja Partanen tänker tillbaka på året 1969 när hon kom till Sverige och tog en anställning på chokladfabriken.
– Det var ytterst sällan som jag träffade någon som var svensk under det första året i Sverige, åren 1969 och 1970. Det var först i slutet på 1970-talet som Marabou chokladfabrik började anställa svenskar också. Det var i stort sett bara finländare som arbetade där.
På chokladfabriken dit Merja Partanen kom år 1969 hade arbetsgivaren förberett för att den finländska arbetskraften skulle känna sig välkommen, berättar hon.
– Alla skyltar var på finska. All viktig information var på finska. Det var därför lätt att komma igång med att arbeta. Man behövde inte kunna svenska språket när man började arbeta där. Allt var anpassat till oss finländare.
Av dom drygt hundratusen finländare som kom till Sverige mellan åren 1968 till 1971 så valde nästan hälften att stanna kvar i Sverige.
Med tiden har sverigefinnarna fått minoritetsstatus och är därmed Sveriges största nationella minoritetsgrupp.
De finländare som däremot lämnade Sverige gjorde ofta det inom loppet av några år, visar statistik från SCB.
Pirjo Bofjäll, från Österbotten kom till Sverige 1969. Hon var då 19 år. Resan till Sverige var tänkt som ett kort äventyr. Det fanns gott om arbete i Sverige och många arbetsgivare lockade med en tjänstebostad för den som tog en anställning förklarar Pirjo Bofjäll.
– Ja det var äventyrslusten som lockade mig till Sverige. Jag hade tagit studenten och så tänkte jag att jag skulle ta ett sabbatsår. Jag hade en kompis som sa att vi skulle åka till Stockholm. Vi kände en kompis som bodde där och som vi kunde bo hos. På den tiden fanns det hur mycket jobb som helst. Det var bara att välja och vraka. Men det fanns inga bostäder. Så det gällde att få ett jobb där man fick en bostad. Alla stora företag erbjöd en tjänstebostad. Jag fick en enrummare i Solna. Det var också därför som jag valde just det jobbet jag gjorde, säger Pirjo Bofjäll, från Österbotten som är kvar i Sverige.
Historikern Henrik Meinander har studerat orsakerna bakom den stora arbetskraftsinvandring från Finland till Sverige som skedde för 50 år sedan.
– Finlands jord- och skogsbruk höll på att mekaniseras. Det försvann en hel del arbetstillfällen. Arbetsplatser uppstod inte i samma takt som de försvann.
- Då kom Sverige som hade ett stort arbetskraftsbehov att locka över många finländare till Sverige. Finland hade under de här åren en liten ekonomiskt svacka. Det skedde samtidigt som stora bilfärjor började trafikera mellan Finland och Sverige och gjorde det enkelt att resa till Sverige.
Idag ser man ingen direkt arbetskraftsinvandring från Finland, som den för 50 år sedan. Det är andra orsaker till att finländare kommer till Sverige idag, säger Andreas Raneke befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB.
– Invandringen av finländare idag består till största delen av unga vuxna som kommer till Sverige för att främst studera. Det handlar inte längre om arbetskraftsinvandring?
– Nej nu är det mera studierelaterad invandring, säger Andreas Raneke på SCB.
Vi återvänder till Upplands Väsby där det är bingo på finska föreningen. Här bland alla de som varit del av den finländska arbetskraftsinvandringen sitter Tuula Tervakoski. Hon kom för 50 år sedan och skulle bara ha stannat i ett år. Idag har hon inga planer på att åka tillbaka till Finland.
– Jag skulle bara vara här över vintern. Skulle bara jobba till nästa sommar. Men nu har det gått nästan femtio år. Det har blivit femtio somrar i Sverige.
Bingospelaren Merja Partanen arbetade på Marabous chokladfabrik i fyrtio år. Nu har hon gått i pension men hon har heller inga planer på att återvända till Finland, säger hon. Hon blir kvar här livet ut.
– Jag kommer inte att flytta tillbaka till Finland. Jag tänker bo här resten av min pension, och sedan dö här, säger Merja Partanen.
Statistik: 50 år sedan den största flyttvågen från Finland
Sisuradio har med hjälp av ny statistik framtagen av SCB, Statistiska centralbyrån, undersökt hur livet blev för den grupp av finländare som kom till Sverige mellan 1968 och 1971 – några av de år då arbetskraftsinvandringen från Finland var som störst.
För en mer utförlig beskrivning av källor och uträkningar, se vår sida om statistiken.
