Ekot granskar LSU

Tre av nitton LSU-utvisningar verkställdes

1:46 min

Endast tre av 19 personer som regeringen de senaste 15 åren beslutat om att utvisa med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll, har i praktiken gått att utvisa. Det visar Ekots granskning.

Fredrik Hallström, enhetschef inom Säkerhetspolisen, beskriver läget som besvärligt.

Det är klart att det är besvärligt för oss när ett bedömt säkerhetshot fortfarande är kvar i Sverige och kan fortsätta utgöra ett hot.

Ekot har granskat LSU, lagen om särskild utlänningskontroll. Den har visat att inte en enda av de drygt 40 personer som Säpo ansökt om att utvisa, sedan lagen kom till i början av 90-talet, har vunnit processen mot Säpo.

Till och med början av 2000-talet utvisades i princip alla som fick ett utvisningsbeslut enligt LSU. Men i de 19 fall där regeringen de senaste 15 åren har beslutat om utvisning har endast tre personer gått att utvisa, för övriga har det funnits hinder mot att verkställa utvisningen.

– Väldigt många av de som det handlar om har en gång kommit hit som asylsökande, och de skäl som gjorde att de lämnade sitt hemland kan många gånger finnas kvar. Särskilt eftersom de länder de kom ifrån inte har blivit bättre, utan snarare tvärt om, säger Anita Linder, domare vid Migrationsöverdomstolen.

När en utvisning enligt LSU inte går att verkställa, inhiberas eller fryses beslutet tillsvidare. Vanligtvis får personen då så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att man får gå till polisen, ofta flera dagar i veckan. I många fall kan Säpo även få avlyssna personen.

Hur effektiv bedömer ni att lagen är, med tanke på att så få utvisas?

– Den uppsikten det kan fattas beslut om, inte sällan anmälningsplikt och hemliga tvångsmedel, försvårar att bedriva en säkerhetshotande verksamhet, säger Fredrik Hallström, enhetschef inom Säpo.

Enligt Anita Linder på Migrationsöverdomstolen är en annan viktig förklaring till varför det ofta finns hinder mot att verkställa en LSU-utvisning att Sverige måste berätta för det land utvisningen ska ske till att personen i fråga bedöms vara ett säkerhetshot eller en potentiell terrorist. Vilket i sig kan leda till att personen riskerar att utsättas för till exempel tortyr eller förföljelse i sitt hemland.

Kan man säga att den här lagen ibland lägger krokben för sig själv?

– Ja på sitt sätt kan man säga det, säger Anita Linder.

Ytterligare sex ärenden ligger just nu hos regeringen för slutgiltigt beslut, men även i de fallen har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det finns hinder mot att verkställa utvisningarna. Alparslan Tügel är juridiskt ombud för en av personerna.

– Det övergripande syftet med den här processen är ju att individer faktiskt ska utvisas ur landet. Om den här processen i slutändan utmynnar i att de trots allt får vistas här, då fyller ju faktiskt inte lagen ett av de grundläggande ändamålen som den har tillkommit för att tjäna, säger Alparslan Tügel.

Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU)

Lagen har funnits sedan år 1991 och möjliggör utvisning av utländska medborgare som vistas i Sverige enligt någon av följande grunder:

1. om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
2. om det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till terroristbrott

Ett utvisningsärende enligt LSU initieras genom att Säpo ansöker till Migrationsverket om utvisning av en person. I samband med ansökan är det inte ovanligt att den enskilde tas i förvar på ett häkte.

Migrationsverket prövar som första instans om det finns grund för ansökan och om en utvisning i så fall går att verkställa till utlänningens hemland. Om ett beslut överklagas är regeringen nästa, och sista instans. Innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet ska ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen som sedan lämnar en rekommendation till regeringen.

I frågor om verkställighet är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens yttrande, däremot inte när det gäller om Säpos ansökan om utvisning ska godkännas eller avslås.

I det fall att ett utvisningsbeslut enligt LSU inte går att verkställa kan den enskilde underkastas så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att personen på vissa tider, inte sällan flera dagar i veckan måste anmäla sig hos polisen. I vissa fall kan det även beslutas om användning av hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.

Källa: Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.