Embryodonation

Ingen har fått hjälp av nya lagen

2:15 min

Sedan årsskiftet är det tillåtet att bli gravid med hjälp av redan befruktade ägg, som saknar genetisk koppling till en själv. Men fortfarande har ingen sådan behandling gjorts, och ingen kan svara på när behandlingarna kan sättas i gång.

Emma är 37 år och vill bli mamma på egen hand. Men det är svårt. Hon har nämligen sedan några år tillbaka fått veta att hon har kommit i ett tidigt klimakterium. Det går fortfarande att bli gravid, men chanserna är små. Hon har därför blivit rekommenderad en behandling med ett donerat embryo, en metod som blev laglig i Sverige 2019.

Men fortfarande har Emma inte fått göra en sådan behandling i Sverige, och det är hon inte ensam om. Fertilitetsklinikerna har nämligen inte börjat att använda de nya metoderna.

- Ska det ta så här lång tid? Varför ens godkänna det men inte dra igång det? Varför då inte vänta? Varför ge förhoppning? Får man förhoppning får man en känsla av att man kan vänta, säger Emma.

Strax efter att lagändringen trädde i kraft meddelade fertilitetsklinikerna att de inte kommer att påbörja de nya behandlingarna innan det finns riktlinjer att förhålla sig till. Behandling med donerade embryon, alltså befruktade ägg, innebär till exempel att genetiska helsyskon kommer att växa upp i olika familjer och det finns flera etiska frågor kring behandlingarna som måste besvaras. Just nu arbetar Socialstyrelsen fram någon form av riktlinjer som ska bevara dessa etiska frågor, ett projekt som började i maj.

– Ur ett barnperspektiv måste man se till att man har gjort allt som krävs för att barnets rättigheter har bevakats och att man får den information som barnet har rätt till. Till exempel möjligheten att söka sitt genetiska ursprung, säger Anders Fejer, chef över den enhet på Socialstyrelsen som tar fram nationell vägledning till vården.

Socialstyrelsen kan i dagsläget inte ge besked om när alla etiska frågor är besvarade och när behandlingarna kan dra igång.

– Vi har inte haft en tidsplan utan vi har gått in i projektet utifrån de frågeställningar som vi har fått. Det arbetet kanske måste pågå under flera år men verksamheterna kommer att ha svar på många frågor relativt snart, säger Anders Fejer.

Att tydliga besked saknas gör att frustrationen är stor bland barnlängtande personer, berättar Juliane Baumgart, medicinskt ansvarig på fertilitetsenheten vid universitetssjukhuset i Örebro.

– Vi får en hel del samtal från patienter som undrar hur det står till eftersom lagen trädde i kraft första januari. De undrar när vi kommer att börja och det känns ibland frustrerande att svara "vi vet inte", säger hon.

Emma heter egentligen något annat. 

Den nya lagen

Genom den nya lagändringen tillåts två nya sätt att skaffa barn med hjälp av embryon, alltså redan befruktade ägg. Antingen med hjälp av embryodonation eller dubbeldonation. Båda metoderna innebär att föräldern helt kommer att sakna genetisk koppling till sitt barn.

Vid embryodonation får man ett befruktat ägg som lämnats kvar efter personer som tidigare har genomgått ivf-behandling.

Vid dubbeldonation skapar man i stället ett nytt embryo, genom att befrukta ett ägg från en äggdonator med en spermie från en spermiedonator.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.