Säkerhetshot

Utvisning av säkerhetshot svårt i många länder

2:00 min

Problemet med att individer som bedömts hota rikets säkerhet trots det inte går att utvisa är inte unikt för Sverige. Det menar Mark Klamberg som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

– Jag har följt hur det ser ut i andra länder och min bild är att de har ungefär samma diskussion och svårigheter som vi. Deras nationella regler ser ungefär likadana ut och de är, om vi talar om europeiska länder, bundna av Europakonventionen, säger Mark Klamberg.

Europakonventionens artikel tre, som förbjuder tortyr eller förnedrande behandling är absolut, det vill säga medger inte några intresseavvägningar. Bland annat därför kan personer som riskerar den sortens behandling inte utvisas, även om personen bedöms hota rikets säkerhet.

I fallen med de sex personer, däribland flera imamer, som bedömts som säkerhetshot så säger regeringen att man arbetar man aktivt med att undanröja de hinder som finns mot utvisning. Exakt hur vill man däremot inte berätta. Ett av förslagen som lyfts i debatten handlar om att få skyddsgarantier från mottagarländerna, men det är i praktiken svårt menar Mark Klamberg.

År 2005 fälldes Sverige i FN:s tortyrkommitté efter att Sverige några år tidigare utvisat två personer till Egypten där de, trots diplomatiska garantier, fängslades och torterades.

– Det räcker inte bara med ett löfte utan man måste också ha en mekanism på plats för att se till att en sån här överenskommelse följs.

Att personer som med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll bedömts utgöra ett säkerhetshot i praktiken inte går utvisas är inte ett nytt fenomen. Som ekots granskning visat tidigare så är det bara tre av de numera totalt 25 personer som olika svenska regeringar fattat beslut om att utvisa de senaste 15 åren som gått att verkställa.

I många av fallen rör det sig om personer från konfliktdrabbade länder och auktoritära regimer såsom Uzbekistan, Syrien och Irak, eller om statslösa personer. Men så sent som i år utvisade Sverige en tunisisk medborgare med stöd av lagen. Och möjligheten att få trovärdiga skyddsgarantier beror helt på vilket land utvisningen ska ske till, menar Mark Klamberg.

– Ibland så kan man använda den här sortens diplomatiska garantier, har sett exempel som har lyfts upp i förhållande till Marocko och Jordanien, så det kan vara möjligt med vissa länder men med andra länder så kan det vara svårare eller omöjligt.