#tvångsförflyttningenavsamer

Samer hävdar sin rätt i rättegångar – en konsekvens av tvångsförflyttningarna

Historien om tvångsförflyttningen av renskötande samer i Sverige påbörjades för över 100 år sedan. Även om det är länge sedan, så är det fortfarande öppna sår för ättlingarna och för dem som drabbades. Idag är det mer aktuellt än någonsin – då samer är inblandade i flera pågående rättstvister som har sin grund i tvångsförflyttningarna.

Här hittar du historien som ligger bakom tvångsförflyttningarna, se vår tidslinje. Läs artikeln på samiska här.

Den här hösten pågår flera rättsprocesser där samer är inblandade, en är i Lycksele där tingsrätten ska avgöra vem som har bättre rätt till renskötsel i Vapsten, Tärnaområdet i Västerbotten. Föreningen Vapsten lappby, vars medlemmars förfäder har förlorat möjligheten att utöva renskötselrätten eller Vapsten sameby där ättlingar till de som tvångsförflyttades på 1930-talet bedriver renskötsel idag. Det här en tydlig konsekvens av tvångsförflyttningarna som påbörjades av svenska staten för över 100 år sedan.

Torkel Stångberg, från föreningen Vapsten lappby är en av tjugo medlemmar som har stämt Vapsten sameby och han tycker det känns bra att rättegången har startat.

- Vi är på gång. Någonting vi kämpat för flera år och nu är äntligen bollen i rullning.

Ánne Ristiinná Anti, en ung renägare och medlem i Vapsten sameby är inte av samma åsikt.

- Det är tungt att mina förfäder har tvingats bort från Rostu och nu flera generationer och många år senare så blir det rättsprocess om det. Man blir ju härdad av att höra hårda ord men nog är det tungt att leva i den här situationen, säger Ánne Ristiinná Anti.

Varför blev det så här?

I slutet av 1880-talet hade landsgränserna dragits i Norden. Norska staten var angelägen att få fler norrmän att flytta norröver för att satsa på jordbruk och fiske. I och med att landsgränserna stängdes så ökade renantalet och renägare i Karesuandoområdet.

I samband med unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 krävde Norge att de svenska samerna skulle lämna de traditionsenliga betesmarkerna kring norska kusten. 1919 ingicks den första renbeteskonventionen mellan Norge och Sverige, vilket starkt begränsade de svenska samernas betesrätt i Norge.

Detta trots den så kallade Lappekodecillen från 1751 som är ett tillägg i gränstraktatet mellan Sverige och Norge som ger samerna rätt att bedriva renskötsel över landsgränserna.

Det ledde till att Sverige började att förflytta samer. Fler än 200 familjer med 30 000 renar tvingades att flytta söderut från Karesuandoområdet, enligt historikern och släktforskaren Johannes Marainen.

Renbeteskonventionen drabbade även de renskötande samerna i Västerbotten och Jämtland som gjorde att de inte kunde låta renarna beta på norsk sida, men inte i lika stor utsträckning som i Karesuandoområdet.

I tre program har vi gått djupare in i historien om tvångsförflyttningarna. Första delen ser du på söndag 17 november kl.18.00 i SVT2 och SVT Play.

Våra publiceringar kring tvångsförflyttningarna sker i samarbete med tidningen Nuorat. Tvångsförflyttningen av samer är en stor och viktig fråga som berör många även idag. Därför valde vi att bolla idéer och göra intervjuer och research tillsammans. Läs mer om samarbetet här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio