Island

Militär upprustning på Island

2:00 min

På Island satsar nu USA mångmiljonbelopp på att modernisera militär infrastruktur. Fast landets statsminister är oroad över det hon ser som ökande militarisering.

Självklart är jag oroad över den ökande militära aktiviteten runt Island och i Arktis, säger Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir till Ekot.

Statsministern är partiledare för Gröna Vänstern, ett parti som öppet är emot det avtal från 1951 som innebär att USA ansvarar för Islands militära försvar.

Fast trots Katrín Jakobsdóttirs oro har Islands mycket breda trepartiregering accepterat USA:s upprustning.

De kommande åren satsar amerikanerna motsvarande runt en miljard kronor på att modernisera de kvarvarande delarna av den nedlagda militärbasen i Keflavik. Bland annat ska man bygga om hangarer, startbanor och radarutrustning för att bättre kunna övervaka ryska militära flygplan och ubåtar som opererar i Islands närområde.

Det är nästan som ett eko från kalla kriget, du får känslan av att USA återigen ser Island som en utpost för sin egna territoriella säkerhet, säger docent Silja Bára Ómarsdóttir, som forskar om säkerhetspolitik vid Islands universitet.

Enligt en opinionsundersökning i höstas är en majoritet av islänningarna, 52 procent, emot USA:s upprustning i Keflavik, medan knappt 24 procent är för. Isländska kvinnor är generellt betydligt mer negativa än männen.

– Det optimala vore nog att inte ha militär närvaro överhuvudtaget (på Island), säger studenten Elín Magnúsdóttir.