Riksrevisionen

Planering av höghastighetståg möter kritik

1:35 min

Riksrevisionen råder nu regeringen att inte ta nya beslut vad gäller höghastighetståg. Detta eftersom man inte på ett ordentligt sätt från början analyserat om det finns billigare lösningar som uppnår samma resultat.

Ingemar Delveborn är revisionsdirektör och projektledare för den här granskningen.

– Vi menar efter att ha gjort den här granskningen att man inte någon gång har tagit det greppet under de tio åren som man egentligen har planerat, utan man har egentligen bara utrett själva höghastighetsjärnvägen och detta ser vi då som en brist, säger Ingemar Delveborn som är revisionsdirektör och projektledare för granskningen.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är ju överens om att det ska byggas nya stambanor för höghastighetståg. Samtalen mellan riksdagspartierna - utom Sverigedemokraterna - om hur projektet ska finansieras avbröts före valet, men ska återupptas.

Samtidigt kommer nu kritik från Riksrevisionen i en rapport. Framför allt gäller det planeringen av höghastighetsjärnvägen, som är tänkt att gå mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö och beräknas kosta över 250 miljarder kronor.

Problemet är enligt myndigheten att man utgått från lösningar snarare än själva problemet. Riksrevisionens bedömning är att politikerna vill komma åt två problem. Det ena är inrikesflygets klimatpåverkan, det andra är kapacitetsbristen på nuvarande stambanor.

– Då måste man undersöka andra alternativ, och inta bara direkt gå på en väldigt dyr lösning, säger Ingemar Delveborn.

Det skulle till exempel kunna vara att laborera med flygskatter, bränsleskatter, avgifter på landningsbanor.

– Sen när det gäller kapacitetsbrist så kan man ju tänka sig förändringar av banavgifter på järnvägen, och det här är sådant som man borde ha gått igenom ordentligt, säger han.

Dessutom visar granskningen att kostnadsberäkningarna länge höll låg kvalitet. Nu råder Riksrevisionen regeringen att inte ta några nya beslut utan i stället ge Trafikverket i uppdrag att komplettera med underlag som inte är på plats idag, innan man går vidare.

– Eftersom det handlar om så stora pengar är det viktigt att man får fram de här alternativa beräkningarna, för att se om någon alternativ lösning faktiskt både är billigare och uppfyller de här målen lika bra, säger Ingemar Delveborn.

Fakta: Höghastighetsbanor

Höghastighetsjärnvägar brukar definieras som banor där tåg reguljärt körs i över 250 km/timme. De finns i de flesta av EU:s största länder, men ännu inte i Norden.

För svensk del resulterade den så kallade Sverigeförhandlingen mellan staten och kommuner i ett förslag 2017. Det gick ut på höghastighetsbanor för upp till 320 km/timme mellan Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö. Däremellan skulle en rad platser trafikeras, däribland flygplatserna Skavsta och Landvetter.

Prislappen bedömdes då till 230 miljarder kronor. Lånefinansiering föreslogs. Upplåning genom gröna obligationer skulle utvärderas. Båda sträckorna föreslogs vara klara cirka 2035.

Storstadsregionerna och kommuner utmed den tänkta höghastighetsbanan lovade i gengäld att bygga 285 400 nya bostäder och anslutande kollektivtrafik.

Regeringen har dock ännu inte gått vidare med förslagen från Sverigeförhandlingen.

Trafikverket rekommenderade för sin del 2017 nya banor för högst 250 km/timme. I oktober förra året meddelade verket att man endast på sträckan Lund-Hässleholm projekterar för 320 km/timme.

Källa: Sverigeförhandlingen, Trafikverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.