Ekot granskar

Läkares tid går till att hantera medicinbristen

2:49 min

Läkemedelsbristen skapar allt större problem inom sjukvården i Sverige, och en av konsekvenserna av bristen är att läkare får mindre tid till att prata med sina patienter.

– Frågan kommer upp i princip hela tiden. Sedan är det olika hur mycket jag behöver lägga för att avhjälpa ett problem, men någonstans finns det i bakhuvudet hela tiden, finns det här tillgängligt? säger Björn Ericsson, som är ordförande Läkemedelskommittén Region Gävleborg och familjeläkare på Sätra Hälsocentral i Gävle.

I en enkät har Ekot bett ansvariga för läkemedelsfrågor i regionerna att svara på frågan hur mycket arbetstid de lägger bara på att hantera frågor kopplat till att läkemedel är slut hos tillverkaren eller leverantören.

Flera svarade att det är svårt att uppskatta men 13 av 21 regioner uppgav ändå att de på central nivå lägger sammanlagt runt 9 heltidstjänster på att hantera problem som uppstår kopplat till restnoterade läkemedel.

Björn Ericsson tror att det läggs betydligt mer tid ute på sjukvården avdelningar och i primärvården.

– Jag tror att det går åt betydligt mycket mer tid på mottagningar,  avdelningar att försöka reda ut vad som finns och inte finns. Jag kan inte ge någon exakt tidsangivelse, men det är ju i enskilda möten hela tiden som det här sker.

Bland de läkemedelsansvariga som svarat på Ekots enkät är det över hälften som själva tar upp det merarbete det skapar på sjukvårdsavdelningarna som en av de främsta konsekvenserna av läkemedelsbristen.

Christian Steczkó Nilsson, hudläkare på Hudkliniken på universitetssjukhuset Örebro:

– Egentligen så blir det ju problem och merarbete i varje enskild situation där inte det preparat vid tänkt oss eller skrivit ut finns att tillhandahålla. 

I höst har det varit problem med några starka antibakteriella kortisonpreparat som saknats och flera patienter har hört av sig när de inte kan hämta ut sitt läkemedel på apotek. 

– Det är klart att det tar mycket tid i anspråk och när man tvingas skriva ett nytt recept, när något visar sig saknas så är det inte bara att man skriver ett recept. Man måste återigen logga in på en dator, man ska hitta aktuell patient titta tillbaks om det är något de eventuellt har haft innan och skriva ut ett nytt preparat och göra en dubbelkoll för att se att det verkligen finns kvar. 

– På en vanlig mottagning så är det kanske varannan patient som man ändå måste göra en kontroll i samband med att jag skriver ut receptet att det faktiskt finns också på vilket apotek, så att man direkt kan hänvisa patienten till rätt apotek. Annars får ju de gå runt på stan och fråga runt.

Både Christian Steczkó Nilsson och Björn Eriksson har svårt att uppskatta exakt hur mycket av sin arbetstid de lägger på att hitta lösningar när läkemedel saknas, men frågan är ständigt aktuell och de skulle hellre lägga sin tid på patienterna. 

– Det skapar en stress på hela systemet, för apotek, för individerna som är patienter och för personer i sjukvården, som är olycklig.

– Det skapar frustration och det tar tid och jag tror att patienternas förtroende för sjukvården kan påverkas negativt av det här också, säger familjeläkaren Björn Ericsson.