Fokus på samiska hälsofrågor

Sametinget väntas under plenumsveckan i Haparanda anta ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Vård i livets slutskede är en fråga som forskare vill skapa kunskap om.

Med hjälp av en kortlek som verktyg hoppas forskare kunna utveckla och förbättra vården för samer i livets slutskede. Varje kort har olika påståenden om vad som kan vara viktigt den sista tiden. Forskningsdeltagarna får rangordna och samtala kring påståendena.

- Det här gör vi för att ta reda på vad samer har för prioriteringar. Fungerar det här verktyget för att prata om döden till exempel, berättar Lena Kroik, doktorand vid Umeå universitet.

Idag saknas insamlad kunskap om hur samer vill att vården ska se ut i livets slutskede. Tillsammans med kollegan Malin Henriksson på Luleå tekniska universitet arbetar de i forskningsprojektet Dö Bra som drivs av Karolinska institutet. De har kommit till Sametingets plenum i Haparanda för att kunna få kontakt med forskningsdeltagare men även för att sprida information om sin forskning.

Sametingets plenum väntas under onsdagen behandla förslaget till ett hälsopolitiskt handlingsprogram, en viljeinriktning för vad politikerna vill med samiska hälsofrågor.

- Om man nu antar det hälsopolitiska handlingsprogrammet så har man gett en signal att Sametinget prioriterar de här frågorna. Då förväntar vi också att riksdag och regering tar sitt ansvar eftersom man också har fått internationell kritik för att man inte prioriterar samiska hälsofrågor, säger Britt Sparrock, ledamot för Samelandspartiet i Sametingets Hälso-, äldre- och idrottsnämnden.

Sametinget har inte tidigare haft ett liknande program för hälsofrågor. Sparrock pekar på att Sametinget inte har något mandat från riksdag och regering att jobba med hälsofrågan.

- Vi äger inte frågan, så hälsofrågorna är något vi själva valt att lyfta, säger Sparrock som hoppas att ett politiskt hälsoprogram kan ändra på det.

För doktoranden i omvårdnad är det givet vad politikerna skulle kunna sträva efter.

- Till exempel så skulle det behöva tillskjutas medel. Om jag jämför med norska Sametinget som har en hel stab som bara jobbar med hälsofrågor så är det milsvid skillnad. Det är klart att vi ska upp till den nivån självklart, säger Lena Kroik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio