KULTURARV

Så arbetar svenska museer för att stoppa stölder

1:44 min

Över en vecka har gått sedan den spektakulära diamantkuppen mot ett museum i Dresden, då smycken för miljardbelopp stals. Polisen har ännu inte fått tag i gärningsmännen.

När det gäller säkerheten på svenska museer ser det väldigt olika ut, enligt Erika Hedhammar som är ansvarig för samverkansgruppen Stölder och kulturarv.

Det var tidigt på måndagsmorgonen den 25 november som tjuvarna slog till och plockade på sig ett flertal historiska smycken. Skatterna förvarades i det så kallade Gröna valvet, som är ett av världens äldsta museer.

Inbrottstjuvarna tog sig in genom att sätta eld på ett elskåp i närheten av Residensslottet i Dresden, och ett elbolag tvingades därför släcka ned strömmen i delar av gamla stan så att larmet sattes ur spel.

Kuppen satte också sina spår i gruppen Stölder och kulturarv, berättar Erika Hedhammar.

– Det är klart att man blir bestört, säger hon till Kulturnytt.

I samverkansgruppen Stölder och kulturarv ingår bland annat Sveriges museer, Svenska kyrkan, polisen och tullen. Det är Riksantikvarieämbetet som ansvarar för gruppen och syftet är att förebygga stölder av kulturarv, både i museer, arkiv, kyrkor och bibliotek.

I Sverige finns flera exempel på då värdefulla föremål som stulits har kommit till rätta, med hjälp av de som är med i gruppen Stölder och kulturarv. Men man har också haft nytta av insatser via sociala medier, som till exempel i fallet med de stulna regalierna från domkyrkan i Strängnäs förra året. Regalierna dök senare upp i en soptunna där de dumpats av en av gärningsmännen.

– Det finns en rad olika saker som har kommit tillbaka. Nyckeln till att de har kommit tillbaka är att man har haft en bra dokumentation av sakerna, säger Erika Hedhammar.