Dyrare julskinka i år
Försäljningen av julskinkor har minskat med cirka 20 procent de tio senaste åren, samtidigt som en förändrad grisköttsmarknad driver högre priser.
Priset på julskinka förväntas i år stiga. Dels på grund av svinpesten som slagit hårt mot köttproduktionen i Asien och delar av Östeuropa, men också på grund av bristen på fläskkött sedan förra årets torka i Sverige då runt fem procent av den svenska grisuppfödningen försvann.
– I år kommer kanske priserna vara något högre då det finns en ökad priskonkurrens från Asien. Det bidrar till att det kan vara svårare att få fram griskött till den efterfrågan som finns, säger Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen.
Priset på griskött i Sverige har på ett år ökat med nio procent och i Danmark, som är en stor fläskexportör, med 52 procent enligt siffror från Danske Bank.
Men dyrare julskinka spelar för många kanske mindre roll. Det är något man förväntas äta även om det är svårt att veta varför.
– Nej, jag vet inte, man är ju bara uppvuxen med att man ska äta julskinka. Jag har bott på landet och då slaktade man grisen till jul, säger Gerd Andersson.
– Det kan man ju fråga sig. Det är något vi alltid har gillat, säger Willy Andersson.
– Ja, det är väl för att det är tradition och en av mycket som hör hemma på julbordet, säger Ann-Marie Strömberg.
Traditionen med julskinkan som blev ett inslag i julfirandet sent 1800-tal, främst hos en övre medelklass för att visa sitt välstånd, ses i dag som en mycket viktig del i julfirandet.
– Kanske en av de allra viktigaste vid sidan av granen, som vi identifierar julen med. Det är också ett skäl till att vi har så svårt att avstå från julskinkan. Som rituell symbol är den jättestark och är också kopplat till vår identitet, säger Jonas Engman, etnolog och intendent vid Nordiska museet.
De traditionella julrätterna som julskinka, Janssons frestelse och sill är fortsatt i topp på svenskarnas julbord enligt Livsmedelsföretagens senaste julundersökning. Samtidigt vill de yngre se mer grönt på julbordet.