Gymnasielagen

Taqi valde bort naturvetenskapsprogrammet – för att få stanna

2:23 min

De allra flesta av dem som befinner sig i landet genom den så kallade gymnasielagen beviljas nu förlängda uppehållstillstånd. Men en del känner sig tvungna att välja bort teoretiska studier.

Den nya gymnasielagen började gälla 1 juli förra året och ger unga asylsökande möjlighet att få ett tillfälligt uppehållstillstånd för att genomföra sina gymnasiestudier i Sverige. I ett första steg gäller uppehållstillståndet i 13 månader, vilket betyder att många uppehållstillstånd nu håller på att gå ut.

Hittills har Migrationsverket fått in cirka 5000 ansökningar om förlängning. Av de drygt 1800 ärenden som avgjorts har endast 36 personer fått avslag.

Migrationsminister Morgan Johansson är nöjd med siffrorna.

– Det visar ändå att de nu fullföljer sina studier, hittills i alla fall, på ett sätt som ser ganska bra ut, säger Morgan Johansson.

Men lagens utformning gör också att en del känner sig tvingade att välja ett yrkesprogram till gymnasiet, eftersom man riskerar utvisning om man inte hittar ett jobb direkt efter gymnasiet.

En av dem som valt bort ett teoretiskt program är Taqi Ramazani. Men han är ändå glad för att ha fått förlängt uppehållstillstånd.

 – Alltså, när jag såg beskedet, så kände jag mig jätteglad. Eftersom jag fick ett år till, för att kunna klara mina studier och sedan söka något jobb.

De utbildningar som omfattas av lagen är gymnasieprogram och vissa yrkesutbildningar. Efter studenten har man sex månader på sig att skaffa en anställning som varar minst två år. De som lyckas med det kan få permanent uppehållstillstånd, medan de som misslyckas utvisas.

Lagen omfattar alltså inte vidare studier på till exempel universitet. Det tycker Taqi Ramazani är synd eftersom han helst skulle vilja utbilda sig till läkare.

– Jag blev till och med antagen på naturvetenskapsprogrammet, men jag bytte. Jag tänkte, jag ska plugga ett program där jag kan skaffa jobb lätt, säger Taqi Ramazani.

Morgan Johansson säger att han tycker att det är ett bra val.

– Ett klokt sätt att agera i den situationen är ju att välja en gymnasieutbildning som kan ge en ett ganska snabbt jobb efteråt helt enkelt.

Skulle det inte vara en större tillgång för Sverige om de faktiskt studerade vidare?

– Den möjligheten finns ju efter det att man har etablerat sig på arbetsmarknaden och i Sverige då, i ett första skede. Det erbjudande som de fick var just att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har ju en situation där vi har bristyrken, både i sjukvård, industrin, byggsektorn och på många andra ställen. Sen om de etablerar sig på arbetsmarknaden, finns det ju naturligtvis möjlighet för dem, senare i livet, att läsa vidare om de vill göra det, säger Morgan Johansson.