Lördag 4 januari 2020

Bävern – en övermodig gnagare med väldigt skarpa tänder

3:50 min

Bävern är en framgångssaga vad det gäller att återinplantera en art.
För drygt 100 år sedan var bävern utrotad från Sverige, nu är den svenska bäverstammen uppe i över 100 000 djur. Det märks. Med sina superstarka järnhaltiga vassa tänder fäller den lövträd längs med åar och vattendrag. Joacim Lindwall besökte en stor asp vid Gavleån, i centrala Gävle, tillsammans med biologen Anna Jansson.

År 1871 sägs den sista bävern i Sverige ha dödats och cirka 50 år senare, år 1922, så återinplanterades två norska bävrar i Jämtland. Efter det så planterades det in ytterligare ett 80-tal djur och nu är den svenska bäverstammen uppe i över 100.000 djur.

Amerikanska forskare visade för en tid sedan att bäverns tänder skiljer sig från våra, bland annat i emaljens uppbyggnad. Emaljen, som i sig är en komplex struktur med en massa olika nanosträngar som fungerar som armeringsjärn ungefär, har olika skyddsmekanismer. Våra nanosträngar skyddas i huvudsak av magnesium medan bäverns nanosträngar skyddas av järn, något som gör att bäverns tänder blir mycket starkare. Järnet ska också vara orsaken till att bäverns tänder är lite lätt roströda.