Står för merparten

Miljonutgifter för kommunerna när Barnkonventionen blir lag

2:37 min

Kommunerna kommer att stå för merparten av de nya utgifter som omvandlingen av Barnkonventionen till svensk lag vid årsskiftet leder till.

Så här svarar Elizabeth Englundh, sakkunnig om barns rättigheter hos Sveriges kommuner och regioner, SKR, på frågan om vilka delar av verksamheten som påverkas vid årsskiftet.

– Alla. Alla i hela Sverige, i offentlig verksamhet är ju berörda av det här. Alla verksamheter i regionerna och alla verksamheter i den kommunala verksamheten.

Så när jag tror att det här handlar om socialnämnderna, så är jag fel ute?

– Då är det lite missvisande för det berör verkligen alla. Några som kontaktat mig här på SKR under hösten, det är i synnerhet kultur- och fritidsförvaltningar.

Det dessa förvaltningar undrade över gällde allt från villkorade bidrag till föreningar, verksamheten på fritidsgårdar och i simhallar, till biblioteken. Ur ett barnperspektiv.

Att låta barns rättigheter genomsyra all offentlig verksamhet kostar pengar. Hur mycket det kostar är omöjligt att besvara i kronor.

När Statskontoret för ett par år sedan lät utreda just detta blev slutsatsen att "det beror på".

Faktorer som påverkar är bland annat valet av ambitionsnivå. Ska man nöja sig med att implementera konventionen eller satsa på att höja kunskapsnivån hos alla som i offentlig anställning kommer i kontakt med barn, så att den verkligen tillämpas? Det leder till höger kostnader inledningsvis, men förmodligen lägre kostnader i ett längre perspektiv.

Det är den senare modell som regeringen valt. De senaste tre åren har Barnombudsmannen genomfört ett kunskapslyft på alla berörda myndigheter.

Det som kan bli dyrare framöver är exempelvis fler och längre handläggningstider av barnrättsärenden och fler ärenden som går vidare till domstol. Men också andra förändringar av verksamhet som berör barn.

I rapporten från Statskontoret görs ett antagande om att den modell som regeringen valt, med ett kunskapslyft, så kostar det cirka en halv miljard kronor, sammantaget, under åren 2020 till 2024. Och att kommunerna får bära tre fjärdedelar av den kostnaden.

Men Elizabeth Englundh på SKR vill inte kommentera vare sig den siffran eller vad som händer när Barnkonventionen blir lag vid årsskiftet.

– Konventionen gäller ju alla barn. Varje pojke och varje flicka oavsett var man bor och var man befinner sig. Och jag tänker att frågan kommer att adresseras på lite olika sätt och om man säger att "det kommer all bli mer av sådant och mer av det och det", då är det bara spekulationer. Det är fullständigt omöjligt i dag att säga vad som kommer att hända den 1 januari nästa år, säger Elizabeth Englundh, sakkunnig om barns rättigheter hos Sveriges kommuner och regioner.