finanspolitiska- och klimatpolitiska rådet

Lägre arvoden skapar ilska: Bör korrigeras

2:16 min

De experter som regeringen tillsatt för att granska klimatpolitiken får endast hälften så mycket betalt som de som som har i uppgift att bevaka finanspolitiken. Det här har fått klimatpolitiska rådet att ilskna till.

– Vi har bara begärt att vi ska ligga på samma nivå som det finanspolitiska rådet. Vi har inte satt något speciellt belopp, utan vi tycker bara att den här typen av råd som är uppsatta på samma sätt, och som ungefär har samma omfattning i arbetsuppgifter, också har samma ersättning, säger Johan Kuylenstierna, som är vice ordförande i regeringens klimatpolitiska råd.

Klimatpolitiska rådet inrättades av regeringen för två år sedan efter samma modell som finanspolitiska rådet, vars uppgift bland annat är att bedöma om finanspolitiken är förenlig med de budgetpolitiska målen. Klimatpolitiska rådets uppdrag, med en rad experter, är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering beslutat om.

"Alla regeringars politik ska nu utvärderas inte bara utifrån hur den förhåller sig till ekonomins gränser utan också planetens", sa klimatminister Isabella Lövin när rådet tillsattes i december 2017.

Men arvodena skiljer sig betydligt mellan de två råden, och är ungefär dubbelt så höga i finanspolitiska rådet. Där får alla ledamöter utom ordförande och vice ordförande 110 000 kronor om året, medan majoriteten av klimatpolitiska rådets ledamöter får mindre än hälften, 50 000 kronor årligen. Detta trots att de båda rådens arbetsbörda, enligt Johan Kuylenstierna är lika omfattande, med ett tiotal mötesdagar per år, arbete med rapporter och analyser och medverkan i externa sammanhang.

– Vi utgår ju från att man värderar klimatfrågan lika högt som de finanspolitiska i arbetet idag, så vi tror att det här bara är ett misstag som har begåtts tidigare, och vi har påpekat det, och vi hoppas att det ska korrigeras förstås, säger han.

I september skrev klimatpolitiska rådets ordförande, Ingrid Bonde, ett brev till Miljödepartementet, där hon ifrågasatte skillnaden. Ännu har inget svar kommit. Johan Kuylenstierna tycker att det tagit lång tid.

– Vi hade nog förväntat oss att få ett svar i den här frågan tidigare, säger han.

Finansdepartementet som hanterar frågan säger idag i en skriftlig kommentar till Ekot, att när arvoden skiljer sig i olika råd beror det bland annat på frågans komplexitet och förväntad arbetsinsats, och att när det gäller specifikt finans- och klimatpolitiska råden inte just nu är aktuellt att ändra arvodesnivåerna.