Det är få personer som döms för sprängningar
Sprängningar har blivit vanligare i Sverige. Men det är få personer som döms för det. Förra året dömdes bara sju personer för sprängningar.
Det har varit fyra stora sprängningar i Sverige de senaste två veckorna. Tre i Stockholm och en i Norrköping. Det blev stora skador på hus och lägenheter. Några personer fick också mindre skador.
Och sprängningar och explosioner har ökat den senaste tiden. Förra året anmäldes 257 sprängningar i Sverige. Det var många fler än året innan. Anmälningarna ökade med 59 procent. Det visar statistik från myndigheten BRÅ.
Ekots journalister har undersökt alla domar om sprängningar, från förra året. Då åtalades 28 personer för sprängningar, men bara sju av dem dömdes för det. Nästan alla som åtalades var dömda för brott tidigare. Som brott med narkotika, hot, stöld och misshandel.
Marie Borgh är chef för polisens grupp som jobbar med bomber och sprängningar. Hon säger att det är svårt att hitta bevis när någonting har sprängts. Bevisen försvinner i explosionen. Det är också svårt att hitta alla personer som varit med och gjort sprängningen. För det är oftast flera personer som är med. En person bestämmer att man ska spränga en bomb. En annan person bygger bomben, och en annan person lägger ut bomben.
Explosionerna har gjort skador på hus, bilar och även på människor. Marie Borgh säger att personerna som spränger oftast vill skrämma och hota någon som bor i huset. De vill inte döda personen.
Men explosionerna är kraftiga, så risken är stor att någon dödas ändå. Men det bryr de sig inte om, säger Marie Borgh till Ekot.
– Man vill hota och skrämma någon som kanske bor där det sprängts.
Så det vanligaste motivet är inte att döda?
– Nej, det är det inte. Sen är man uppenbart helt likgiltig inför om så skulle ske, säger Marie Borgh.
