Iran

Medborgarskap kan avgöra ersättningar efter flygkraschen

2:13 min

Medborgarskap kan få en viktig roll i efterspelet till flygkraschen i Iran. Anhöriga till de som hade iranskt medborgarskap riskerar lägre ersättningar än andra nationaliteter.

Efter flygkraschen i Iran den 8 januari riskerar anhöriga till omkomna med iranskt medborgarskap att få lägre ersättning än andra nationaliteter, även om personen hade dubbla medborgarskap.

Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt, säger att medborgarskapsfrågan kommer bli viktig i den fortsatta processen.

Det spelar stor roll. Låt oss säga så här: Om man är bara iransk medborgare så är läget solklart. Då är det iranska lagar som gäller, och iranska skadeståndsregler som blir tillämpliga. Det finns också ett antal personer som är endast kanadensiska, endast svenskar, endast medborgare i Ukraina. Och i så fall är det folkrättsliga regler som kommer in i bilden. I en sådan situation måste det land som är ansvarigt, i det här fallet Iran, kompensera skadan. Snabbt, tillräckligt och i hård valuta, säger Said Mahmoudi.

Och de iranska ersättningsnivåerna är i regel mycket lägre än de internationella, och därför kommer frågan om medborgarskap bli central då skadeståndsbeloppen till anhöriga ska bestämmas. Många av de som omkom i flygkraschen hade dubbla medborgarskap vilket redan har lett till en diskussion mellan Iran och Kanada om hur man ska bedöma dessa personers nationalitet.

I Iran erkänns inte dubbla medborgarskap. Och en talesperson för Irans utrikesministerium har sagt att man även i det här fallet kommer att betrakta alla som har ett iranskt medborgarskap som iranier, även om de har ytterligare medborgarskap. Ett uttalande som Kanadas utrikesminister François-Philippe Champagne har avfärdat och kallat för "nonsens", enligt kanadensiska Global News.

Bland de 176 passagerare som omkom i flygkraschen i Iran den 8 januari var 17 hemmahörande i Sverige. Av dem hade en majoritet svenskt medborgarskap, och flera av dem hade även iranskt medborgarskap. Men Sverige har hittills hållit en låg profil i frågan, och på UD avböjer man en intervju med Ekot. Istället skriver man i ett mejl att "Sveriges hållning är att kompensationen bör vara lika för alla drabbade".

Professor Said Mahmoudi säger att om länderna inte kan komma överens, kan ärendet komma att prövas internationellt. I så fall kommer så kallad effektiv nationalitet att bestämmas för varje individ, det vill säga vilket land som den omkomna har starkast koppling till.

Sveriges försiktiga hållning förvånar inte Said Mahmoudi. Och han tror att Sverige har bättre förutsättningar till dialog med Iran än andra länder, som till exempel Kanada.

– Av det enkla skälet att Kanada har ingen diplomatisk relation med Iran. Iran vill överhuvudtaget inte förhandla med Kanada. Däremot har Sverige en relativt välfungerande relation med Iran. Sverige är kanske i bättre ställning att föra samtal med iranier och begära information och tillgång till efterlevande för att ge dem hjälp. Därmed tycker jag att Sverige har en bättre position att ge konsulär hjälp och möjligheter till de anhöriga som är kvar i Iran.