Ekonomi

Svenska inkomstklyftor växer snabbast i Norden

1:55 min

Inkomstskillnaderna i Sverige har växt snabbare än i andra nordiska länder. Det visar en ny rapport som Nordiska Ministerrådet presenterar idag.

– Exempelvis Island och Finland drabbades hårdare av den ekonomiska krisen, och det verkar som att inkomstskillnaderna minskar vid ekonomiska kriser. En annan faktor som kan ha bidragit till Sveriges ökning är att vi har haft en kraftig invandring. Många av invandrarna är utan jobb eller har jobb som ger lägre inkomster, säger Kjell Nilsson, som är direktör för Nordregio, ministerrådets forskningscenter som ligger bakom rapporten.

År 2000 var inkomstskillnaderna i Sverige näst lägst i Norden, 2017 var de högst. I Sverige och Danmark har man alltså sett en kraftigare ökning av gapet än i andra Nordiska länder. Samtidigt ligger inkomstskillnaderna i Norden generellt lägre än OECD-snittet.

Rapporten, State of the Nordic Region, visar också att det finns stora skillnader mellan olika kommuner. Några av de största inkomstskillnaderna finns i kommuner runt de nordiska storstäderna där det bor många höginkomsttagare.

De kommuner som har de största inkomstskillnaderna är Danderyd, Lidingö och Gentofte utanför Köpenhamn. Sen är det också några kommuner på Grönland.

State of the Nordic Region, som idag presenterats i Köpenhamn är en diger statistiksamling som utkommer vartannat år där länder och regioner i Norden jämför på fler olika parametrar.

Förutom inkomstskillnaderna kan man bland annat se att Sverige inte längre har störst andel personer över 65 i befolkningen, där är det är Finland som där tagit över förstaplatsen.

– Åldrande befolkning är en av Finlands största utmaningar. Men det är också ett stort problem i Sverige. Samtidigt har Sverige en någorlunda hög nativitet och vi har haft en stor invandring av personer i arbetsför ålder. Finland har haft en betydligt lägre invandring och har just nu de lägsta födelsetalen som man registrerat någonsin, säger Kjell Nilsson.