Polisen: ”På gränsen till förkastligt”
Personer som utnyttjar barn sexuellt på spelplattformar kan behålla sina spelkonton även efter att de avslöjats av polis. Något som polisens nationella IT-brottscentrum reagerar starkt på.
– Det här ska inte få kunna återanvändas så fler blir brottsoffer. Det är inte bra, på gränsen till förkastligt, säger Jan Olsson, utvecklingsansvarig vid polisens nationella IT-brottscentrum.
Ett av fallen handlar om en man som för några år sen dömdes för sexualbrott mot nio barn. Men trots att flera av barnen vittnar om att de kom i kontakt med mannen via en spelplattform som heter Steam så kontrollerade polisen aldrig hans konto där. Ingen förfrågan skickades till Steam.
Så när mannen kom ut från fängelset, kunde han fortsätta använda samma spelkonto. Ekots granskning visar att han har flera vänner där som ser ut att vara barn. När vi skapar ett konto där och låtsas vara en 13-årig pojke och lägger till mannen som vän, så börjar han snart be om nakenbilder. Han skickar också en penisbild till vår påhittade 13-åring.
När Ekot konfronterar mannen så erkänner han, men han skyller också ifrån sig på barnen.
Mannen: De säger massa konstiga saker på internet.
Men det är väl ändå ditt eget ansvar att inte utnyttja barn för sexuell posering eller sexuellt ofreda dem?
Mannen: Det, det är det.
Tipsa reportern bakom granskningen:
Emelie Rosén emelie.rosen@sverigesradio.se
Discord: Reporter-Emelie#2336
Mannen säger också att han är besviken på sig själv, och att vår påhittade 13-åring är den enda han utnyttjat sen han släpptes från fängelset.
Ansvarig åklagare har efter Ekots granskning sagt att det var en miss att man inte kontaktade Steam. Något som alltså även Jan Olsson från nationellt IT-brottscentrum tycker.
– Ja, men naturligtvis ska man försöka kontakta Steam så att de blockar kontot. Det känns ganska självklart, säger han.
Ekot har också granskat flera andra fall som rör sexualbrott mot barn, och där kontakten med barnen tagits i spel eller på spelplattformar och där ingen förfrågan har skickats till spelet eller spelplattformen under utredningarna.
Och det är allvarligt, tycker Jan Olsson.
– Det minsta man kan göra är att försöka få dem att plocka bort det på frivillig basis, och annars skicka en begäran. Då har man åtminstone försökt, säger Jan Olsson.
Samtidigt påpekar han också att dagens lagstiftning gör att processen för att kontrollera någons konto, om själva servrarna ligger utomlands, ofta är lång och krånglig. Vilket han tror medför att man missar det här oftare.
Lyssna på avsnitt 3 i serien Gamer: Övergreppen
Ekot har i flera månader sökt spelplattformen Steam, som inte svarat.
För att kontrollera att ingen kontakt togs med spelplattformen i samband med polisutredningen, eller att mannens konto där kontrollerades, har Ekot granskat hela förundersökningen samt varit i kontakt med Polismyndigheten som också gått igenom allt utredningsmaterial, även det som inte finns med i förundersökningsprotokollet.
Om du behöver stöd kan du vända dig exempelvis hit:
- Vid fara för liv: ring larmnumret 112
- Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
- Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80
Så gjordes granskningen av spelvärlden
Granskningen har pågått i ett år, då Ekots reporter bland annat:
- Under längre tid varit med i ett fyrtiotal gaminggrupper på nätet, och följt olika gamingforum
- Gjort en enkätundersökning med 1046 barn och unga
- Intervjuat dussintals unga gamers, professionella gamers och experter
- Gått igenom uppgifter från över hundra polisanmälningar kopplade till spelvärlden
- Granskat bland annat polisens utredningar i ett tiotal brottsfall.
- Reportern har också spelat, både själv och tillsammans med barn och unga
Så gjordes enkätundersökningen
Sveriges Radios enkätenundersökning har gjorts med 1046 ungdomar från årskurs sex och sju på 20 slumpmässigt utvalda skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Datainsamlingen gjordes under maj, juni och augusti 2019.
Enkäter delades ut till de som var närvarande på lektionen som besöktes av Sveriges Radio. Av eleverna svarade 550 ”ja” på frågan: ”Spelar du spel på dator eller konsol minst en gång i månaden?”. I frågor om upplevelser från spelvärlden utgår vi från deras svar.
Alla närvarande elever valde att delta i enkäten. Svarsfrekvensen på de olika frågorna varierar mellan 99 procent och 93 procent.
Fakta om spel och spelplattformar
De flesta unga spelar. Exempelvis spelar 79 procent i åldern 9-12 år datorspel, tv-spel, mobilspel eller spel för surfplatta. I åldern 13-16 år ligger siffran på 68 procent, enligt Statens medieråds undersökning från 2019.
Ofta är spelen online, och man kan chatta i röst eller skrift med personer från hela världen. Till exempel i grupper för de olika spelen.
Chattarna kan exempelvis vara inbyggda i spelet, i den konsol man använder eller så använder man en extern kommunikationsplattform.
Discord är en av de vanligaste kommunikationsplattformarna för dem som spelar datorspel. I Sveriges Radios enkätundersökning svarar ungefär häften av de ungdomar som spelar att de brukar chatta på Discord.
En annan vanlig plattform som både kan användas för att köpa spel, och kommunicera med andra spelare är Steam.
Både Discord och Steam återkommer i Ekots granskning.