Migration

Sökte över 100 jobb – klarade kraven i nya gymnasielagen

2:07 min

De två första ungdomarna har fått permanent uppehållstillstånd efter att ha uppfyllt kraven i den mycket omdiskuterade nya gymnasielagen. Ahmad är en av dem, och det var ett fast jobb på en snabbmatskedja som gjorde att han i december fick beskedet att han får stanna i landet permanent.

– Jag blev väldigt glad. Jag kan inte beskriva den känslan, men det var en bra dag för mig, en riktigt bra dag. Kanske bästa dagen i mitt liv, säger Ahmad.

Ahmad, som egentligen heter något annat, är ledig från jobbet idag och möter oss på biblioteket dit han ofta går. Han var en av de 7350 ensamkommande ungdomar som fått avslag på asylansökan men som under några månader 2018, efter att riksdagen fattat beslut om en ny, tillfällig lag, ändå fick möjlighet att stanna under en begränsad tid för att gå klart gymnasiet med chans att få stanna permanent.

Villkoret var att han senast ett halvår efter gymnasiet kunde visa upp ett fast jobb. Och nu har Ahmad fått det på en snabbmatskedja.

– Jag var oroad att jag inte skulle klara mig på jobbet också. Att jag skulle få sparken de första månaderna, säger Ahmad.

Den här tillfälliga gymnasielagen har kritiserats hårt för att den skapar oreda i asylsystemet genom att ge dubbla signaler till dem som inte får asyl. Regelverket anses också vara både krångligt och svårt att leva upp till, inte minst kravet på fast jobb eller minst två års anställning för att få permanent uppehållstillstånd.

Hur många som kommer att klara det återstår att se. Den absoluta majoriteten i den här gruppen läser fortfarande på gymnasiet. Ahmad sökte över 100 jobb den sista tiden på gymnasiets samhällsprogram.

– Jag var rädd. Och jag visste inte om jag kunde klara det eller inte. Det kändes väldigt, väldigt stressigt med tanke på att jag är väldigt ung. Jag hade inga arbetslivserfarenhet alls. Det jobb jag skulle få skulle bli mitt allra första jobb i livet, säger han.

Som så många andra i hans situation har han under de senaste åren pendlat mellan hopp och förtvivlan, och inte minst levt i osäkerhet om hur han skulle agera för att uppfylla gymnasielagens krav.

– Och ibland när jag ringde till Migrationsverket, för att fråga om gymnasielagen, om vissa saker som jag var osäker på, och de visste inte heller det , deras anställda. Så det kändes som jag visste mer än Migrationsverket om lagen, säger Ahmad.