Delade åsikter om beslutet

EU godkänner frihandelsavtal med Vietnam

1:58 min

Europaparlamentet har idag godkänt ett frihandelsavtal med Vietnam. Ett avtal som förespråkarna säger ska gynna handel och stärka mänskliga rättigheter och klimatåtaganden i landet. Men kritiker menar att avtalet snarare hämmar positiv utveckling i Vietnam.

– Det är ett ekonomiskt viktigt steg men också ett viktigt steg mot en mer hållbar handel, säger Karin Karlsbro (L).

Vänsterpartisten Malin Björk är av en annan åsikt.

– Det där är faktiskt struntsnack. De kapitel som handlar om hållbarhet och klimat är inte bindande. Det finns inga mekanismer som gör att vi kan till exempel rikta sanktioner och annat, det håller inte, säger hon.

Åsikterna om EU:s frihandelsavtal med Vietnam går isär.

Förespråkare, som liberalen Karin Karlsbro, säger att avtalet leder till ekonomisk utveckling genom att i stort sett alla tullar tas bort de kommande åren. Det är ett verktyg för att leda in den kommunistiska enpartistaten Vietnam på en mer demokratisk väg där mänskliga rättigheter och klimatåtaganden respekteras, menar man. 

I avtalet som EU-parlamentet godkände med bred majoritet här i Strasbourg idag åtar sig Vietnam att följa Parisavtalet och ILO-konventioner om arbetstagares rättigheter.

Kritiker, som Vänsterpartiets Malin Björk, menar å sin sida att det saknas verkliga kontrollmekanismer för att se till att så faktiskt sker. Hon anser att tvistelösningen som finns i de flesta handelsavtal, inklusive detta med Vietnam, där företag kan stämma stater, snarare kan hämma Vietnams förmåga att stärka miljö- och arbetsrätt.

Men oavsett hur starka eller svaga kontrollmekanismerna är finns möjligheten för EU att dra tillbaka avtalet om Vietnam inte sköter sig. Så som EU-kommissionen precis har gjort till viss del med grannlandet Kambodja.

Moderata EU-parlamentarikern Jörgen Warborn:

– Nu när EU-kommissionen gör detta med Kambodja så visar ju det att det finns muskler att göra det med andra länder om till exempel Vietnam inte skulle följa det som står i avtalet, säger EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M).

Malin Björk tycker att det är att börja i fel ände.

– Det här är första gången vi ser något sådant hända. Nu har vi chansen att inte ingå ett avtal innan dess att situationen för mänskliga rättigheter har förbättrats. Då ska vi ju använda den möjligheten, snarare än att gå baklänges, säger hon.