Färre bokstäver och mer ljud

·       Sveriges Radios nyhetsredaktioner har stegvis gått över till att skriva kortare artiklar på sina sajter.

·       Justeringen är en del i en större strävan att sätta ljudet i fokus även på digitala plattformar, i enlighet med strategi.

·       Målet är att öka den digitala lyssningen, snarare än läsningen: Färre bokstäver, mer tid för reportrar och deskar till ljudberättandet.

Ungefär som punkterna ovan skulle kanske det se ut om någon av Sveriges Radios nyhetssajter rapporterade om saken. Men där skulle det förstås också finnas ljud att lyssna på.

I ett par år har många redaktioner inom Sveriges Radio stegvis krympt nyhetstexterna på sina sajter och samtidigt ökat publiceringar av ljud. De flesta P4-redaktioner har nu gått över till att som grundformat skriva nyheter i form av ett lättöverskådligt trepunktsformat, samt förstås rubrik och bildtext och ibland en faktaruta. Viktigast är det ljudklipp som berättar mer.

Samtidigt kommer det alltid finnas tillfällen då vi väljer att komplettera med till exempel mer text, eller annat visuellt som grafik eller kartor vid behov. Det kan ju till exempel handla om material där berättelsen för balansens skull kräver mer utrymme eller helt enkelt kräver att ni som lyssnar kan se en förklarande bild. Precis som vi jobbar i radio, alltså. Beslutet ligger som i alla publicistiska frågor hos producenter och utgivare.

Bakgrunden till detta arbetssätt är företagets övergripande strategi som sätter ljudet i fokus även på digitala publiceringsplattformar som app och sajt. Vi gör det för att vi tror på ljudet.

Man kan lite förenklat säga att vi lämnar vad som liknar en traditionell tidningssajtlogik med text i fokus till en logik där ljudpubliceringar, spellistor och lyssning är vårt primära erbjudande. Text, grafik och bild är stödjande till ljudet.

En fråga som ställts är om vi gör det här av hänsyn till tidningarna. Svaret är nej – vi gör det här för att vi är ett ljudbolag. Om våra kollegor på tidningar och nyhetssajter tycker att vår linje är bra, att den är sund för konkurrensen, så gläder det självklart oss. Kommersiella tidningar och den journalistik de varje dag producerar är en demokratisk livsnerv. Sveriges Radios roll i vårt gemensamma medielandskap är ljud och public service och vi tror på det som kallas dual system där vi och våra kollegor i kommersiella medier båda står starka.

Sveriges Radios sajter har inte haft något enhetligt format för nyhetstext tidigare. På många håll har man ofta helt enkelt utgått från de skrivna radiomanusen. Och transkription av manus är sällan det innehållets bästa dräkt.

Medarbetare från olika nyhetsredaktioner gjorde jobbet med att labba fram de nya formaten som nu införs. Formatet har testats skarpt på ”pilot-redaktioner”, bland annat P4 Östergötland och P4 Västmanland och Sisuradio. Hittills ser de kortare texterna ut att öka andelen som väljer att lyssna på nyhetsljudet, snarare än att enbart läsa.

Vi vet att det alltid kommer finnas situationer där det inte går att lyssna eller då man bara vill få en snabb uppdatering av nyhetsläget. Då finns de kortare externa, som ingångar till nyhetslyssning på en spellista med klipp. Tack vare att vi anpassar våra digitala format för spellistor snarare än att vi gör text-sajter så har vi lättare att jobba mot nya ljudplattformar, som smarta högtalare och nya vyer i bilen.

De nya textformaten är en del av ett större arbete inom Sveriges Radio med det vi kallar ett nytt digitalt nyhetsuttryck. Vi utgick från en fråga som vår programverksamhets ledning ställde: Hur ökar vi den digitala nyhetslyssningen??

Svaret mejslades fram av medarbetare från olika håll i företaget – journalister, publikanalytiker, digitala specialister samt utvecklare och expertis på hur användare nyttjar tjänster – istället för av exempelvis konsulter eller genom att vi kopierade någon annan. Resultatet blev alltså det vi kallar vi nya logik för nyheter digitalt: Spellistor och klipplyssning för nyhetsljud. Poddar för långlyssning och fördjupning.

Stegvis förändrar redaktionerna nu sina arbetssätt. Vi utvecklar våra Play-tjänster, app och sajt men även vad vi levererar för smarta högtalare och det som lite otympligt kallas ”sakernas internet”. Hittills märks det här arbetet för dig som lyssnar på oss till exempel genom att:

- De nyhetsinslag som hörs nu innehåller allt man behöver för att ta del av klippet. På- och avannonsering är numera en del av klippet så klippen kan spelas upp i spellistor i app, sajt, smarta högtalare, eller vilken sak man än använder för att ta del av audio framöver.
- De push-notiser som redaktionerna skickar ut går numera i första hand till ljudklipp snarare än enbart till direktsänd radio. Det har väsentligt ökat antalet lyssnare som drar nytta av notiserna för att hålla sig uppdaterade om viktiga nyheter, inte minst lokalt.
- I våra lyssningstjänster erbjuder vi numera lokala spellistor samt nationella Toppnyheter, som nyhetsredaktörerna på Ekot sköter, men även innehåller nyhetsmaterial från lokala P4-redaktioner, Vetenskapsradion, Radiosporten och kulturredaktionerna. Läs gärna detta tidigare inlägg om spellistorna.

Vi gör detta utan att på något vis prioritera ner den vanliga radion. Våra FM sändningar, strömmad radio, är ju viktiga för oss och når varje vecka sju av tio svenskar.

Allt det här innebär ganska stora förändringar och just nu ställer reportrar på cirka 30 redaktioner om sina arbetssätt med drivkraften att nå publiken. Vi har inte färdiga lösningar på allt i detta och som i allt utvecklingsarbete så måste vi pröva oss fram men hittills ser vi att omställningen går snabbare än vi trott, vilket är väldigt roligt och bra för oss som jobbar med detta och för er lyssnare.

Josef el Mahdi
områdeschef Play

Ulf Reneland
kanalansvarig Play