Luftföroreningarna i Bosnien

9:45 min
  • På Västra Balkan finns flera av Europas allra smutsigaste kolkraftverk, och utsläppen gör att flera tusen personer dör en för tidig död varje år.
  • De som bor nära kolkraftverken utsätts för extra stora hälsorisker.
  • Vår korrespondent Filip Kotsambouikidis har besökt staden Tuzla i nordöstra Bosnien där invånarna länge levt med konsekvenserna av utsläppen.

– När man lämnar Tuzla ett tag och kommer tillbaka, kan man känna på lukten att man är hemma igen, berättar Denis Zisko, när han kör mot sin hemstad Tuzla, Bosniens tredje största.

Kolkraftverket i utkanten av staden gör den också till en av regionens mest förorenade. Trots att det är en klar dag sticker det i näsan, det luktar lite som brandrök.

– I dag är det klart, men om du inte är van vid lukten kan du känna lukten. Men för oss är det en normal dag.

Deniz Zizko arbetar på Tuzlas center för ekologi och energi, en miljöorganisation som eftersträvar ett fossilfritt samhälle. Att ersätta de omoderna kolkraftverken i Bosnien är en topprioritering.

En rapport från miljöorganisationen Heal som Denis Zisko bidragit till visar att västra Balkans totalt 16 kolkraftverk står för mer utsläpp av svaveldioxid än vad övriga EU:s 250 kolkraftverk gör tillsammans, och för nästan lika mycket utsläpp av så kallade PM2,5-partiklar som hela EU sammantaget. Ett av dem smutsigaste kolkraftverken ligger alltså här i Tuzla.

Bosnien tillhör inte EU och har därför lägre miljökrav. Kolkraftverken här filtrerar inte bort svaldioxiden, som tillsamman med andra partiklar skadar lungor och hjärta, och kan orsaka cancer. Utsläppen från Balkans kolkraftverk sprids ner till italienska klacken och ända upp till Polen och orsakar en för tidig död för 3000 personer, enligt miljöorganisationen Heal.

– Nu ska vi till Bukinje där kraftverket och avfallsplatsen finns. Det är där allt det dåliga händer, säger Deniz Zisko.

Tuzla-förorten Bukinje har inte bara problem med luftföroreningar. De boende där tvingas också bo granne med kolkraftverkets dumpningsplats.
– Här är avfallsplatsen hahaha...

En tjock grön pipeline spyr ut svart avfall från kolkraftverket, i en damm stor som en mindre sjö. På andra sidan ser man en gård med några hus.

– Det bor fortfarande en kille där, han har flyttat sin familj och ska snart flytta själv. Men det är omöjligt att sälja fastigheten, det är hela områdets problem, säger Deniz Zizko.

Zisko hävdar att avfallet dumpas här okontrollerat, mot alla regler. Tungmetaller sjunker sedan ner i marken och förgiftar grundvattnet. Och på sommaren när den tjocka gyttjan torkar upp blåser den in över Tuzla som ett fint damm.

Studier från Tuzlas center för ekolog i och energi har visat på en högre förekomst av tungmetaller i hårprover på människor som bor i avfallsplatsens närhet, i lokalt producerad mat och i åkermarken.

– Det finns statistik som visar på en högre andel cancerfall och andra hälsoproblem som sannolikt orsakas av föroreningarna i det här området, säger Denis Zisko.

En av de boende i området är Goran Stojak. Han är ett slags lokalrepresentant för samhället – och han har tagit strid mot föroreningarna.

– Att komma hit till avfallsplatsen får mig att må illa, för den här platsen har tagit så många liv i Bukinje, säger Goran Stojak.

Stojak har arrangerat protester framför kolkraftverket och försökt få uppmärksamhet i media – men han säger att politikerna inte visar nåt intresse.

– Det som smärtar mig mest är att ingen talar om problemet.
Också huvudstaden Sarajevo lever med negativa konsekvenser av kolkraften. Vid sidan av kolkraftverken är bilismen och vedeldning orsaker till att luften i Sarajevo till och från är den mest förorenade i världen.

För några veckor sedan var halten skadliga partiklar i luften här inte bara högst i världen, utan också nästan dubbelt så hög som i Delhi, som låg tvåa på listan över sämst luftkvalitet. En kategori för sig, konstaterade Svenska ambassaden i Sarajevo på Twitter, och Sveriges ambassadör här Johanna Strömquist manade till snabba åtgärder för att lösa problemet.

– Det var nästan två veckor i sträck som det var så dåligt. Det säger miljöorganisationer att det är mer och mer vanligt förekommande att det är så höga halter i längre perioder (…) när det pågår dag ut och dag in så blir det svårt att ignorera helt enkelt, säger Sveriges ambassadör Johanna Strömqvist.

Numera har hon har daglig koll på luftkvaliteten.

– Det finns olika appar som man kan använda sig av och då går man in där och så finns olika mätstationer runtom i Sarajevo och andra delar som man kan avläsa och hur dålig luften är.

– Då indikerar den på engelska hur dålig den är, som i dag unhealthy, eller hazardous som det har varit de senaste veckorna och i januari.
Sverige finansierar projekt som ska göra byggnader mer energieffektiva så mindre uppvärmning behövs. Andra viktiga saker är att få bort de smutsigaste bilarna från gatorna och hitta alternativ till kolet som energikälla, säger hon.

I Sarajevo har myndigheterna uppmanat folk att bära mask, dock utan att själva tillhandahålla några till offentliganställda, man har förbjudit vissa dieselbilar och sänkt biljettpriset på den gamla Trebevic-gondolen som kan transportera folk upp på berget, till den friska luften ovan smogen.

Men frågan är om den politiska viljan att tag i grundproblemet finns – för i Tuzla har man faktiskt precis offentliggjort planer på att bygga ett nytt block på kolkraftverket. Finansieringen har säkrats med hjälp av en kinesisk bank och ska byggas med hjälp av ett kinesiskt företag, berättar Denis Zisko.

– Exakt, det finns planer här i Tuzla att bygga ett nytt kolkraftverk, tuzla, det ökända projektet där myndigheterna efter 10 år av planer som svängt fram och tillbaka till slut har lyckats få finansiering från kinesiska banker och med hjälp av ett kinesiskt företag att bygga ett nytt kraftverk.

För Goran Stojak har priset för engagemanget mot kolkraften varit högt: För inte så länge sen blev han hotad till livet.

– En gång när jag satt på ett cafe kom en främmande man fram och sa att om jag fortsätter prata, så kommer jag inte kunna prata alls i framtiden.

Så de hotade att döda dig?

– Han sa det inte rakt ut men det var ett dödshot, säger Goran Stojak,
Och de som inte hotas med våld utsätts för påtryckningar på andra sätt, säger han.

– De flesta har slutat demonstrera, för de har fått hot, de blev oroliga för egen del. För de som protesterar här riskerar att förlora jobbet och då förlorar man sin försörjning, säger han.

En av de som redan fått sparken är Gorans fru, som blev av med sitt ingenjörsjobb på ett företag i Tuzla.

– Det fanns ingen grund att avskeda henne och det bevisades i domstol, men häromkring är det dom som har makten som bestämmer hur saker ska sluta, säger Goran Stojak.

Avskedand et av frun var ytterligare ett sätt att komma åt Goran, tror han, för dagen innan hon sparkades fick Goran veta vad som skulle hända - då var frun fortfarande lyckligt ovetandes. Men Goran Stojak tänker fortsätta sitt engagemang, säger han.

– Jag är för engagerad i det här problemet nu, jag kan inte sluta, jag har sett så många jag känner dö i cancer och i smärta, säger han.

Goran Stojak hävdar att han har information om att det är personer med koppling till kolkraftverket som ligger bakom kampanjen - men några bevis har han inte. I ett mejl till Ekot skriver verkets ledning att anklagelserna är ogrundade, men kommenterar inte ytterligare.

Och vad är då poängen med att fortsätta kolkraft, när det är en så smutsig källa till energi? Svaret är enligt Denis Zisko att det är billigt - i alla fall på pappret.

– Energisektorn i Bosnien används som ett verktyg för social stabilitet. Man håller elpriset lågt, orealistiskt låg – för problemet är att kolkraft egentligen är inte är särskilt billigt, elpriset hålls lågt genom att man undviker utsläppsminskande investeringar i kolkraftverken, och dessutom subventioneras själva kolproduktionen med offentliga medel.

– På detta sätt får medborgarna subventionera det låga elpriset med sin egen hälsa, säger Zizko.

Det nuvarande kolkraftverket är lika gammal som Denis Zizko själv, berättar han i bilen hem.

– 62-63 Jag har bott hela mitt liv med de här föroreningarna, och om de fullföljer planen att bygga ett till kolkraftverk, kommer min son också behöva leva med föroreningarna hela sitt liv. Tuzlas befolkning kan bli kolkraftverkets gisslan i ytterligare 50 år, säger Goran Stojak.