SR GRANSKAR PROSTITUTION

Åklagare: Dags för HD att ompröva straffet för sexköp

2:23 min

Det kan vara dags för Högsta domstolen att ompröva straffet för sexköp, enligt åklagaren Patrik Tilly.

Den senaste vägledande domen är från 2001 – och sedan dess har maxstraffet höjts.

Att köpa sex blev olagligt i Sverige 1999. Maxstraffet var då sex månaders fängelse, 2011 höjdes maxstraffet till ett års fängelse.

Högsta domstolens vägledande dom – som domstolarna utgår från – är från 2001. Men i och med straffskärpningen 2011 vore det rimligt att Högsta domstolen gör en ny prövning av påföljden för köp av sexuell tjänst, enligt Patrik Tilly vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

– Jag ser framför mig att det inte är orimligt att man försöker trycka upp ett sånt här fall av ett renodlat köp av sexuell tjänst till högsta domstolen. För att pröva om normalpåföljden fortfarande ska vara 50 dagsböter. Eller ska det kanske vara lite mer dagsböter för ett typfall av köp av sexuell tjänst, säger han.

Ingen har, sedan lagen infördes, dömts till fängelse för enbart köp av sexuell tjänst.

I Sveriges Radios kartläggning av förra årets domar finns ett fall som sticker ut. En man i ett mindre samhälle Västerbotten dömdes för fem sexköp, som han erkände. Och han hade dessutom ett år tidigare dömts för fyra sexköp.

Därmed kunde påföljden inte stanna vid enbart böter, enligt Umeå tingsrätt, som dömde mannen till villkorlig dom – vilket innebär att personen senare kan dömas till fängelse om den återfaller i brottslighet under en tvåårig prövotid.

Patrik Tilly om varför inte fängelse döms ut, trots att brottsligheten är på fängelsenivå:

– När man ska mäta ut påföljden är det olika parametrar man tittar på. Det kanske är en tidigare ostraffad individ, Och att det inte finns någon risk att personen ska begå mer brottslighet, eller inte har något missbruksproblem. Då kanske domstolen anser att det tillfyllest med en villkorlig dom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.