Så ska museer hantera återlämnade av kulturarv och mänskliga kvarlevor

2:00 min

För första gången finns nu ett samlat stöd för hur landets museer kan hantera återlämnande av kulturföremål och mänskliga kvarlevor som finns i samlingarna.

– Vi har inte haft så många ärenden som handlar om detta i Sverige men svenska museer ska ändå förstå vad det handlar om och kunna få ett stöd i att hantera återlämningskrav eller om de på egna initiativ vill lämna tillbaka föremål, säger Ingela Chef Holmberg, utredare på Riksantikvarieämbetet som tillsammans med Kicki Eldh jobbat med frågorna.

Det som nu presenteras är dels stöd för hantering av mänskliga kvarlevor och dels en rapport om hanteringen av återlämningsprocesser, frågor som Riksantikvarieämbetet 2018 fick i uppdrag av regeringen att titta närmre på.

Krav på återlämnande av kulturföremål, mänskliga kvarlevor och naziplundrad konst är frågor några svenska museer fått hantera under de senaste åren. Och även om det idag redan finns både svensk lagstiftning och internationella konventioner så har det inte funnits någon gemensam grund för landets museer att göra lika. Vilket nu de nya stöddokumenten alltså är tänkta att möjliggöra.

Det som nu redovisas kan närmast beskrivas som en lägesbild över rådande lagstiftning, etiska aspekter men också väldigt konkret en slag manual i viktiga saker att tänka på både när det handlar om att återlämna eller i de fall det inte sker. Utifrån det här materialet kan nu museer som idag inte har någon erfarenhet av återlämningsfrågor snickra fram en egen policy.

– Det har varit spännande att jobba med rapporten. Och känslosamt. Det är ett komplicerat ämne, inte så svart eller vitt. Frågan som behöver diskuteras är vad återlämnande eller inte – leder till. Ett av de senaste exemplen var det i Lycksele med återlämning av de samiska kvarlevorna. Det var en känslosam process. Det var bra och fint att ha varit med om det, säger Ingela Chef Holmberg.