Texter på sajten

Hörselnedsatta kritiserar Sveriges Radios nyhetssajt

2:14 min

Ett upprop med nästan 1500 namnunderskrifter kritiserar Sveriges Radio för att stänga ute döva och hörselskadade då man publicerar en allt mindre mängd text på sin sajt.

Anledningen att texterna till exempelvis nyheter och reportage har blivit kortare är en medveten strategi från Sveriges Radio, att sätta "ljudet i fokus".

Men det här är problematiskt tycker Conny Norén, initiativtagare till uppropet och förälder till två döva barn.

– Jag reagerar ganska kraftigt på det eftersom att det stänger ute så väldigt många döva och hörselskadade. Det är ju över en miljon människor som riskerar att missa information när man inte kan ta den till sig via hörsel.

Enligt SCB har ungefär 18 procent av befolkningen i Sverige någon typ av hörselnedsättning. Antalet döva brukar uppskattas till ungefär 8 000 till 10 000 personer.

Sveriges Radio skrev tidigare ofta ut hela inslag som text på sin sajt, men idag används allt oftare en mer sammanfattande text i punktform. Och det här riskerar att stänga ute en stor del av gruppen hörselskadade och döva säger Conny Norén.

– Jag personligen tycker att det är diskriminerande. Eftersom det finns en arbetsgång där man har ganska mycket text och sen väljer man att skära ner på texten. Jag förstår ju att Sveriges Radio är ett ljudföretag. Men om man väl har arbetat med text så kan man ju faktiskt välja att ha kvar den eftersom många döva och hörselskadade förlitar sig på Sveriges Radio och den information som kommer ut därifrån.

Sveriges dövas riksförbund (SDR) instämmer i uppropets kritik mot Sveriges Radio. I ett mejl till Ekot skriver ordföranden Åsa Henning: "SDR anser att detta är bakåtsträvande, att Sveriges Radio, som en del av public service, medvetet väljer vilka som ska få ta del av Sverige Radios rapporteringar och utbud."

Elle-Kari Höjeberg är tillgänglighetsansvarig på Sveriges Radio.

– Sveriges Radio är ju ett ljudföretag. I det ordet ligger att vi arbetar med ljud och det ska vi vara bäst på. Och det betyder när det gäller hörselskadade att vi prioriterar hörbarhet snarare än text. Det här står ju också i vårat sändningstillstånd, och ljudet är vår kärnverksamhet, text är ett komplement. Det är det här vi får våra pengar för, det är att göra radio inte att göra text.

Och påståendet om att det är diskriminerande att minska mängden text, kommenterar hon så här:

– Vi har texter som komplement på webben och de har ju inte försvunnit. I några fall har de blivit kortare. Men generellt sätt så ska vi jobba mindre med text och mer med ljud. Samtidigt finns det en möjlighet när det är särskilt stora händelser eller när vi på annat sätt ska uppmärksamma saker som vi själva har gjort, att vi kan göra längre texter.