TRANSPORT

Sverige designar nya isbrytare – tillsammans med Finland

2:20 min

Tre av Sveriges fem statsisbrytare, Atle, Frej och Ymer, närmar sig 50-årsstrecket och behöver bytas ut om några år. Nu har Sjöfartsverket tecknat avtal med finska Trafikledningsverket.

Tillsammans med med finska Trafikledningsverket har svenska Sjöfartsverket tecknat ett avtal om att ta fram ett designunderlag för nästa generation isbrytare – som både ska bli miljövänliga och mer bredbrytande än i dag.

– Fördelen är naturligtvis att vi får både kunskap och erfarenhet även från våra kolleger från andra sidan Bottniska viken, säger Tomas Årnell, isbrytardirektör vid Sjöfartsverket.

Isbrytningen är en förutsättning för att bland annat basindustrin i framförallt norra Sverige och Finland ska fungera året runt. Båda länderna behöver nu byta ut delar sina isbrytarflottor på grund av ålder.

Kravet på de nya isbrytare som nu ska designas är att de ska ha maskiner som kan drivas med olika typer av bränslen, exempelvis gas, etanol och biodiesel, men helt fossilfri drift blir det inte.

– Det kommer de inte att kunna bli direkt, men naturligtvis mera miljöanpassade än vad dagens isbrytare är, säger Tomas Årnell.

Möjlighet till batteridrift är också ett krav på nya isbrytare.

Dagens isbrytare klarar att bryta 24 meter breda isrännor, men när muddringsprojektet Malmporten i Bottenviken är klart om några år kommer större fartyg än i dag att kunna trafikera exempelvis hamnen i Luleå. Nya isbrytare ska därför kunna bryta 32 meter breda rännor.

De tre isbrytare som Sjöfartsverket vill pensionera om några år är byggda på 1970-talet och slitna.

Om Sjöfartsverket ska beställa nya isbrytare krävs först besked om finansiering från regering och riksdag med cirka 1,5 miljarder kronor per styck, och Tomas Årnell hoppas få klartecken före årsskiftet.

Om det blir så kan den första nya isbrytaren tas i drift om fyra år, säger han, och frågan är om det i så fall är dags att låta en kvinnlig fornnordisk gudinna ge namn åt den. Hittills har alla statsisbrytare döpts efter manliga gudar.

– Ja, varför inte, jag är inte främmande för det, säger Tomas Årnell.