Exakt 100 år sedan spanska sjukan ebbade ut i Sverige
Nu under påskhelgen för exakt 100 år sedan markerades på ett mycket dramatiskt sätt slutet på den så kallade spanska sjukans härjningar i Sverige – en pandemi som beskrivits som en av de värsta katastrofer som drabbat mänskligheten.
Under påskdagen 1920 begravdes 51 personer i Arjeplog, ett av de samhällen som drabbades allra hårdast.
– Och där låg en kvinna död på golvet och hennes två veckor gamla barn låg på hennes mage och några andra små barn kröp omkring henne. Pappan satt inne i en kammare alldeles förtvivlad och de större barnen var bara panikslagna.
Såhär återberättar tidigare statsepidemiologen Annika Linde den syn som mötte läkare som tog sig ut till avlägsna bosättningar i norra Sverige.
När viruset 1918 för första gången kom till Sverige så var landet dåligt förberett på en pandemi. Första världskriget pågick fortfarande och trots varningar hölls omfattande militärövningar där unga män trängdes ihop i baracker, vilket underlättade virusets spridning.
Följden blev att en halv procent av Sveriges befolkning strök med, i övre Norrland så mycket som tre procent av alla människor.
Spanska sjukan var alltså ett influensavirus, men med mycket hög dödlighet och som till skillnad från covid-19 i första hand drabbade unga människor.
Ett annat avgörande sätt på hur spanska sjukan skiljer sig mot dagens coronavirus-utbrott är att viruset då för 100 år sedan i många fall ledde till mycket dödliga så kallade superinfektioner – där både virus och bakterier samtidigt angriper lungorna.
Det förklarar Staffan Normark, seniorprofessor på Karolinska Institutet, och som forskar på mekanismerna bakom den höga dödligheten i infektionssjukdomar som spanska sjukan:
– Det är så att säga en kombination av virusets inflammation i lungorna och sen kommer då dessa bakterier till som ökar den här inflammationen ännu mera. Då är man i stor risk att avlida.
Mer om spanska sjukan kan du höra i Vetenskapsradion på Djupet, i appen SR Play eller i P1 klockan 12:09 i dag.
