Coronakrisen

Kritik mot asylutredningar på distans

2:09 min

Migrationsverket jobbar mer på distans för att minska risken för spridning av coronaviruset. Nu ifrågasätts rättssäkerheten.

Migrationsverkets omställning till att jobba mer på distans och via digitala kanaler har ökat myndighetens effektivitet. Men det höjs också kritiska röster mot att myndigheten nu gör fler asylutredningar över telefon eller videolänk, istället för att hålla muntliga förhandlingar på plats.

– En asylutredning handlar väldigt mycket om att förmedla en känsla, att kunna berätta på ett självupplevt sätt om vad man har varit med om, om de rädslor som finns, om den förföljelse eller skyddsgrundande behandling som man råkat ut för. Och det kan man så att säga inte avgöra över en telefonintervju, säger juristen Ariel Saadon.

Migrationsverket har under de senaste veckorna gått igenom en omställning och gör nu mer arbete på distans. Detta för att minska risken för spridning av coronaviruset. Det här har enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik lett till en högre effektivitet när det kommer till utredningar och beslut. Det innebär också att fler asylutredningar som normalt skulle göras muntligt på plats nu görs på distans. Men att det skulle riskera rättssäkerheten håller Mikael Ribbenvik inte med om.

– Alltså att göra utredningar via video har vi gjort i många år. Det är inte en ny sak. Och detta har fungerat alldeles utmärkt. Sen finns det så klart situationer där det inte lämpar sig för den typen av utredning. Och i vissa fall får vi helt enkelt vänta med den muntliga utredningen. Men generellt sett så fungerar detta väldigt väl, säger Mikael Ribbenvik.

Hannes Grufman är jurist på Advokatsamfundets kansli. Och han understryker vikten av att göra en noggrann bedömning av varje ärende, och avgöra om det är lämpligt att genomföra en förhandlingen på distans eller inte.

– Det handlar om att man måste göra den avvägningen i det enskilda fallet, är det här ett fall där det är lämpligt att använda den tekniken, är det trovärdighetsfrågor eller tillförlitlighetsfrågor som ska bedömas, ja då kanske det är mindre lämpligt och också mindre rättssäkert, säger Hannes Grufman.