Renare luft under krisen kan rädda 11 000 liv
Minskade luftföroreningar i Europa under coronapandemin gör att man kan vänta sig färre dödsfall. Institutet CREA i Helsingfors beräknar att 11 000 förtida dödsfall undviks till följd av minskade halter av partiklar och kvävedioxid.
– På en månad har halter av NO2 och partiklar minskat så mycket att 11 000 färre personer i Europa väntas dö av sjukdomar relaterade till dålig luft, jämfört med om halterna vore som vanligt, säger Lauri Myllyvirta chefsanalytiker vid CREA.
Också sjukdomar som har med dålig luft att göra väntas minska. Till exempel väntas 600 färre för tidiga födslar, samt färre fall av astma och stroke.
Beräkningarna tar hänsyn till att väder och vindar kan påverka luftkvaliteten. Osäkerheten i den här tidiga översikten varierar mellan 7 000 och upp till 21 000 liv.
Sedan coronapandemin bröt ut har det kommit många beskrivningar av hur himlen blivit klarare och luften renare. Mycket beror på att förbränningen av kol och olja och trafiken minskat i ett antal europeiska länder. Portugal, Spanien, Norge och Grekland är länder där effekten i form av renare luft är som störst.
I Sverige kan en månad av renare luft ha sparat 300 liv, enligt CREA:s beräkningar. Halterna av kvävedioxid och partiklar har minskat med ungefär en fjärdedel. Framförallt på grund av mindre trafik och transporter.
Luftföroreningarna kan också göra oss mer mottagliga för virus genom sämre lungkapacitet och andra kroniska sjukdomar.
– Siffrorna visar att det finns alla skäl att minska föroreningarna, säger Lauri Myllyvirta.
Men det faktum att luften just nu blivit bättre ska inte skymma tragedin som följer av coronapandemin.
– Många av de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridning skapar mycket lidande för många människor. Att användningen av fossila bränslen minskat är inte mer än en oavsiktlig konsekvens, säger Lauri Myllyvirta, chefsanalytiker institutet CREA i Helsingfors.