”Uppgivenhet och panik”

Lång vinter kan leda till tusentals döda renkalvar

2:03 min

Det finns en oro inom rennäringen för den långvariga vinterkylan längst i norr. Om inte värmen kommer snart riskerar årets kalvar att dö.

Från Idre fjäll till Treriksröset vankas det kalvningssäsong för vajorna, alltså renhonorna, i mitten av maj. Men när nu vårvärmen uteblir efter en redan kall vinter innebär det allvarliga problem.

– Uppgivenhet och panik är väl egentligen de två ord som bäst beskriver situationen, säger Anders Erling Fjällås, ordförande i Samisjaur-Njarg Sameby i P4 Extra.

– Men mot vädret är vi helt maktlösa.

På många håll i fjällvärlden är det nämligen ovanligt mycket snö kvar för årstiden och de barfläckar som renarna behöver har inte tinat fram som de ska. Det säger Anna Skarin, docent och forskare på renskötsel på Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det är problematiskt initialt när kalvarna föds, att det är kallt och de blir inte torra. Kan inte vajan få kalven torr och så vidare blir det väldigt problematiskt om den börjar frysa. Den kan frysa ihjäl helt enkelt, säger hon.

I Sverige finns det enligt Anna Skarin ungefär 250 000 renar och i år väntas minst 100 000 kalvar födas.

Om värmen och barmarken fortsätter att lysa med sin frånvaro kan det innebära att flera tusentals kalvar dör, vilket kan ge långtgående konsekvenser för rennäringen.

– Det kan bli så att renhjorden utarmas. Dels försämrar det produktionen för i år så att inte lika många kalvar kan slaktas till hösten. Sedan sparar man de vajkalvar som ska bli återväxten in i renhjorden. Finns det inte lika många vajkalvar så kan du inte bibehålla din renhjord på samma sätt, säger Anna Skarin.

Anders Erling Fjällås beskriver en frustrerande situation för renskötare runt om i landet.

– Det är ju den där psykiska pressen att du vet att du inte kan hjälpa renarna i det här fallet. De måste klara av det själva och naturen måste få ha sin gilla gång. Men det är ju inte direkt roligt, säger han.