NY RAPPORT

Vindkraft har medvind i tillståndsprövning

2:04 min

Svensk vindkraft expanderar, trots kritik från branschen mot krånglig tillståndsprövning. En ny rapport visar att tillståndsprövningen fungerar väl - svårast är det få tillstånd för vindkraftverk till havs.

I forskningsprojektet granskades alla beslut om tillstånd till vindkraftverk under de fem åren 2014 till och med 2018. Uppemot 1/3 av kraftverken fick avslag i de 192 ärenden, där slutgiltiga beslut fattades under perioden.

De flesta projekt bifalls, enligt professor emeritus Jan Darpö som har gjort rapporten. Men det finns undantag.

– Det går väldigt trögt med utbyggnaden till havs. Det är väldigt mycket högre procent som får nej till havs, främst på grund av försvaret, säger Jan Darpö.

På land var det den kommunala vetorätten, alltså att kommuner kan säga slutgiltigt nej, som stoppade flest vindkraftverk, enligt Jan Darpö.

– De vanligaste avslagskategorierna är det kommunala vetot, artskydd, rennäring och försvar, säger han.

Det är sällan grannarnas protester stoppar ett vindkraftverk, oftare leder de till villkor för hur verken får byggas. Skydd av hotade arter stoppade omkring vart tionde projekt. Svensk vindkraft expanderar, och väntas om några år stå för omkring en fjärdedel av elproduktionen i Sverige.

För att bygga vindkraft, krävs både miljötillstånd och nätkoncession, alltså ett tillstånd för att ansluta dem till elnätet. Ibland drar prövningen ut på tiden när ärenden överklagas. Enligt Vindkraftsbranschen är tillståndsprövningen besvärlig, det tar ofta många år att få tillstånd och det kommunala vetot kommer ofta sent i processen. Det vill branschorganisationen Svensk Vindenergi:s VD, Charlotte Unger Larsson, ändra på.

– Vetot ska ju komma tidigt i processen och det ska bara gälla själva lokaliseringen, det ska inte kunna ändras under processens gång, säger hon. Har man en väldigt lång process och får det här beskedet sent, så har ju företagen lagt ner väldigt mycket tid och pengar, säger Charlotte Unger Larsson.

Rapporten, "Hur många fick lov, och varför fick de andra nobben?" är finansierad av Naturvårdsverket.

Annika Digréus
annika.digreus@sverigesradio.se