Rumänska Mihai tigger i Sverige: Pengarna är viktigare nu

6:19 min
  • Coronapandemin ha gjort livet svårt för många fattiga romer i Östeuropa. Hårda rörelserestriktioner har gjort att många helt tappat möjligheten att försörja sig.
  • De värst drabbade har ställts inför ett svårt dilemma – att stanna hemma utan mat eller bryta mot utegångsförbuden och riskera böter och i vissa fall även att misshandlas av polis.
  • Hör reportage av Filip Kotsambouikidis.

Väster om Bukarest, 18 april.

En grupp män och pojkar, alla romer, ligger på mage med händerna bakbundna. Flera poliser finns på plats, och en av dem, av flera rumänska medier identifierad som den lokala polischefen, misshandlar upprepade gånger en av de försvarslösa och bundna männen.

– Ni ska stanna hemma, skriker polisen medan misshandeln pågår.

Männen ska ha brutit mot utegångsförbudet som införts för att stoppa coronautbrottet Rumänien.

Den lågupplösta videon som publicerades av tidningen Libertatea ledde till att en utredning inleddes mot den misstänkte polisen, men det här är ingen engångsföreteelse. Den rumänska människorättsorganisationen Romani Criss har under de senaste veckorna dokumenterat fyra liknande fall av polisvåld mot romer i landet, vars brott är att de inte stannat hemma.

– I det här fallet var det tolv män som greps av polis och lades ner på marken och misshandlades, varav två var minderåriga, en var 16 och en var 13. De utgjorde inget hot och de slogs på ett sätt som enligt vår mening liknar tortyr, det säger Mandache Marian som är chef på på Romani Criss.

Även från andra länder finns exempel på romer som misshandlats för att de brutit mot allmänna utegångsförbud eller riktade karantänsregler mot just deras bostadsområden. I Slovakien misshandlades en grupp barn med batong av en polis, bilder i slovakiska medier visar en flicka med röda svullna märken på benen efter rappen. Barnen hade gått utanför karantänsområdet där de lekte och samlade ved.

Flera organisationer som Europarådet, OSSE, och Amnesty har varnat för de extra stora påfrestningar som den romska gruppen utsätts för under coronapandemin.

Trångboddhet och dåliga möjligheter att tvätta händerna har beskrivits som en stor risk – exempelvis saknar 30 procent av Europas romer rinnande vatten i sina bostäder – och coronautbrott i romska bostadsområden har rapporterats i flera länder som Grekland, Bulgarien, Rumänien och Slovakien.

Där har myndigheterna agerat på utbrotten genom att sätta de berörda romska samhällena i total karantän – ingen kommer in – och ingen kommer ut. För tillfället är exempelvis ett romskt bostadsområde med 3000 personer utanför den grekiska staden Larissa i karantän efter att 35 personer bekräftats smittade. Det är andra gången kort tid, samma bosättning sattes i karantän även i början på april.

Ofta används hårda metoder för att se till att reglerna följs, i den bulgariska staden Sliven användes militär för att upprätthålla karantänen. Tuffa åtgärder behövs i vissa situationer eftersom vi har ett ansvar att skydda resten av befolkningen, sade Bulgariens inrikesminister Mladen Marinov.

Utanför en butik i södra Stockholm sitter 32-årige Mihai och tigger. Han kommer från Iasi i östraste Rumänien, nära gränsen till Moldavien, där är övriga familjen kvar och de har tät kontakt. Han känner väl till den uppmärksammade misshandeln i Rumänien och tar direkt upp mobilen för att scrolla fram videon när ämnet kommer på tal.

Enligt Mihai finns en enkel anledning till att vissa romer bryter utegångsförbuden – och det är hunger.

– Många romer som misshandlats hade ingen mat hemma och inga pengar, de var helt enkelt tvungna att gå hemifrån för att hitta mat, eller nånting att tjäna pengar på, men istället blev de blev bemötta med våld av polis. Jag har själv fått vittnesmål från min hemstad om hur folk misshandlats. Men vi är ju tvungna att gå ut om våra barn sitter hemma och svälter, så vad ska vi göra, säger han.

Enligt Mandache Marian på Romani Criss slår rörelserestriktionerna hårt mot romer eftersom många försörjer sig av saker som kräver i princip fri rörlighet – vissa tigger, andra samlar skrot eller plastrester och säljer, eller jobbar som daglönare inom jordbruk eller bygg.

Eftersom de anställningarna ofta är svarta, har man inte möjlighet att få de intyg av arbetsgivaren som krävs för att få röra sig utanför hemmet. Av samma skäl missar många romer också möjligheten att få ta del av de arbetslöshetsstöd som många länder nu betalar ut.

– De blev inte bara av med sina jobb, de kunde heller inte kvalificera sig till några bidrag från staten, och om de lämnade sina hus blev de direkt bötfällda eftersom de inte hade några intyg att visa upp. Dessa människor har kort och gott tvingats sitta inne och svälta, säger Mandache Marian.

Även för Mihai, som vanligen åker fram och tillbaka mellan Sverige och Rumänien några gånger om året, har inkomsterna minskat, folk rör sig mindre och håller större avstånd, säger han.

Men pengarna han tjänar här har blivit ännu viktigare för dem där hemma, säger han, därför har han inga planer på att åka hem än.

– Jag har inget val, jag har familj som jag måste försörja, därför fortsätter jag sitta här, säger Mihai.