SR Granskar

Elever i kläm i urval till svenska som andraspråk

1:42 min
  • Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.
  • "Jag känner inte att jag behöver gå här, jag är född här och kan svenska", säger 13-åriga Lavian, som går på en skola i Halmstad.

– Jag känner inte att jag behöver gå här, jag är född här och kan svenska, säger 13-åriga Lavian, som går på en skola i Halmstad.

Lavian är född och uppvuxen i Sverige, men enligt skolan hon går på måste hon läsa svenska som andraspråk. Det trots att hon hon skulle helst vilja läsa vanlig svenska.

– Det är inte direkt roligt att känna att man inte behöver gå här, och så säger de att nej, du behöver gå här.

Ämnet svenska som andraspråk ska enligt skollagen ordnas för bland annat elever som har ett annat modersmål än svenska om så behövs.

Det är rektorerna på respektive skola som beslutar vilka elever som ska få undervisning.

Men i en granskning som Sveriges Radio gjort kring ämnet svenska som andraspråk uppger nästan 200 rektorer som vi varit i kontakt med att de inte, eller bara ibland, gör egna språkbedömningar.

I stället kan beslut grundas på en föregående skolas bedömning eller antal år i landet.

– Jag tycker att det är svårt och otydligt. Var ligger nivån för det ena eller det andra? Det blir ju gränsdragningar när man tittar på en elev. Det är ju en bedömning som görs, och kanske ibland att man önskat att man hade mer stöttning i den bedömningen, säger Carin Engblom, rektor på Norrtullskolan i Söderhamn.

Enligt Skolverkets statistik är 40 procent av alla grundskoleelever som läser SVA födda i Sverige.

I Sveriges Radios granskning uppger närmare 90 rektorer som vi varit i kontakt med att de saknar tydliga riktlinjer för vilka elever som egentligen ska läsa ämnet.

Skolinspektionen har tidigare gjort en granskning kring svenska för invandrare och då kommit fram till att bedömningar av vilka som läser svenska som andraspråk behöver utvecklas.

Hans Göran Arvidsson på Skolinspektionen ledde den undersökningen, och blir inte förvånad över Sveriges Radios uppgifter.

– När jag ser det så tänker jag att det bekräftar det vi såg i vår granskning.

– Till exempel finns det en stor osäkerhet kring hur och när behovsbedömning ska göras, och det behöver utvecklas både på skolnivå och kanske att huvudmännen behöver se över det så att det blir likvärdigt.

När bedömningarna inte fungerar, så är det eleverna som kommer i kläm.

– Jag känner som att jag kan prata svenska och vara i den nivån som att vara där uppe, säger Karaam, som läser svenska som andraspråk.