Analys

”Svenska dödstalen håller på att spräcka politiska borgfreden”

2:01 min

De höga svenska dödstalen håller på att spräcka den politiska borgfred som gällt sen coronautbrottet. Trots att alla partier i grunden varit överens om strategin börjar oppositionen titta mot utgångarna, säger Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Kommentar/analys: Detta är en kommenterande publicering. Sveriges Radio är oberoende och agerar inte i något politiskt partis, intresseorganisations eller företags intresse.

Eftersom det rått bred politisk enighet om att den svenska smittskyddslinjen är den rätta är det inget parti som på allvar ifrågasätter den. Åtminstone inte ännu. Det skulle ju slå tillbaka på det egna agerandet.

När Moderaterna anger vilka frågor de vill att en coronakommission ska granska kommer därför den strategi som hela världen kliar sina skallar åt ganska långt ner på listan. Som en punkt bland de andra åtta.

Men de höga dödssiffrorna och den internationella kritiken skapar en politisk nervositet. Det börjar bli viktigt att distansera sig från regeringen. Oppositionen höjer därför rösten i andra frågor. Som kravet att snabbt tillsätta en kommission.

Det tydligaste exemplet är testerna. Ända sen krisen inleddes har det framförts att individers vetskap om immunitet eller sjukdom varit en central fråga inte bara för vårdpersonal utan också för att människor ska våga arbeta och konsumera friare.

Samtidigt har Folkhälsomyndigheten ibland uttryckt sig skeptiskt mot bredare testning. Man måste veta vad ett test ska användas till innan det tas har, enkelt uttryckt, varit argumentet. Testning är inte strategin. Samma tänkande tycks oavsett politisk färg finnas på sina håll i landets regioner som ju är de som ska utföra testerna.

Moderaterna har gjort testfrågan till sin huvudkritik mot regeringen. Regeringen har inte sagt emot, socialminister Lena Hallengren har tvärtom manat sjukvårdsregionerna att skynda på och tillsatt en samordnare för att öka takten. Men genom att sträva mot ett siffersatt mål, 100 000 tester per vecka, öppnar Hallengren också för kritik när sjukvården inte når målet. Det går inte en dag utan att moderatledaren Ulf Kristersson jagar regeringen om testerna.

Ett annat exempel, som direkt berör dödstalen, är äldreomsorgen. Statsministern och regeringen har försökt att passa. Debatten om vilka brister i äldreomsorgen som lett till att smittan spridits ska tas senare är budskapet. Men senare rycker närmare, redan på fredag har riksdagen en extra debatt om äldrevården. Oppositionspartierna tänker inte använda debatten till att smickra regeringens politik. Och då är locket av.

Att oppositionen sneglar mot borgens utgångar märks också genom att de vanliga politiska striderna åter börjar komma upp till ytan. Migrationskommittén ska snart vara klar och som vanligt ser konflikten svårast ut när mållinjen närmar sig. När det gäller Januariavtalets mest omstridda punkt, den om anställningsskyddet, är grälet redan återupptaget.

Ändå blir inget som förr. Coronakrisen har skapat ett större allvar i politiken. Ribban för att driva fram regeringskriser kring arbetsrätt och avreglerade hyror har rimligen höjts och det beror inte bara för att vi kommer närmare valet 2022.

Istället har nya och i väljarnas ögon mera brännande frågor tagit över. Regeringen har betydligt större anledning att frukta den framväxande debatten om sin coronapolitik än någon av punkterna i Januariavtalet. Riksdagsvalet 2022 kan bli ett val om vem som bär ansvar för bristerna när smittan slog till.

Det kommer att bli svårt att försvara Sveriges strategi om man begränsar frågan till hur stora dödstalen är. Den som vill beskriva den svenska strategin som en framgång måste ta in ekonomi, sysselsättning, den långsiktiga folkhälsan, ungas och gamlas motion, fattiga eller utsatta barns behov av skola och så vidare.

Det är också förklaringen till att höger och vänster hittills stått ganska eniga om strategin. Folkhälsomyndighetens sociala och jämlikhetsinriktade folkhälsobegrepp har kunnat förenas med liberala och individualistiska idéer om personligt ansvar och inte minst med näringslivets intressen.

Också debatten om hur ekonomin ska renoveras blir svår för regeringen eftersom januaripartierna saknar majoritet i riksdagen. Samtidigt är den gynnsammare för Socialdemokraterna än de kulturstrider som drog genom politiken åren före corona. Budget, arbetsmarknad, sjukvård och äldreomsorg blir svåra områden. Men de är också hemtama ämnen för såväl det stora regeringspartiet som för det traditionella oppositionspartiet Moderaterna.